Vill du hjälpa oss att bli bättre? Svara på vår enkät!
Nedanstående är en kortfattad presentation av grundläggande databasbegrepp rörande främst bibliografiska databaser och elektroniska tidskrifter (fulltextdatabaser). Detaljer om de enskilda databaserna finns i separata presentationer som du bör läsa innan du använder dem.
Ämnesorden i databasen är i regel av två slag: dels sådana som tilldelats en artikel av upphovsmännen själva, och dels sådana som databasen tilldelat artikeln. De senare kommer i regel från en officiell ordlista, en tesaurus. I många databaser kan man gå in i tesaurusen och välja ut de ämnesord man vill söka på.
Utöver tesaurusen samlas termer i databasen i olika index. Det finns ett index för författarnamn, ett index för ord i titeln etc. I vissa databaser kan man gå in i index och välja ut de termer man vill söka på.
Du kan i regel också använda frassökning, där du i stället för att söka på enstaka ord söker på en hel fras. Det vanligaste är att det sker genom att frasen sätts inom citationstecken. En sökning på frasen "orthoceratiter från gotland" ger som resultat poster som innehåller exakt den frasen, medan en sökning på orthoceratiter från gotland i de flesta databaser motsvarar en sökning på orthoceratiter AND gotland, eftersom söksystemet hoppar över att söka på vanliga ord som från (så kallade stoppord), och AND är underförstått. En sådan fras kan kombineras med andra fraser eller enstaka termer med hjälp av booleska operatorer.
Det går oftast också att trunkera söktermerna för att få fler poster i resultatet. Trunkering innebär att man byter ut ett eller flera tecken mot ett jokertecken (wildcard), som kan stå för vilket tecken som helst. Reglerna för trunkering varierar kraftigt mellan olika databaser, men det vanligaste är att asterisk (*) fungerar som jokertecken. Det vanligaste är att man trunkerar i slutet av ord (högertrunkering; en sökning på minera* ger som resultat poster om mineral, mineraler, mineralogi etc.), men ibland går det även att trunkera i början av ord eller inuti ord (en sökning på wom*n ger resultat med både woman och women). Vissa databaser har automatisk högertrunkering, där en sökning på mineral automatiskt ger även mineraler och mineralogi bland svaren. Trunkering är ett mycket användbart medel för att få med olika former och avledningar av ord i sökningen, men eftersom det inte finns någon klar standard bör du se efter hur det fungerar i varje enskild databas.
Vissa databaser använder också närhetsoperatorer, där man till exempel kan ange hur långt ifrån varandra två söktermer skall vara. Det kan vara användbart till exempel om man vill försäkra sig om att två ord förekommer i samma sammanhang i texten.
Det spelar i regel ingen roll om man skriver med stora eller små bokstäver i sökningarna (ibland med undantag för booleska operatorer, se ovan).
I de flesta databaser går det att kombinera flera sökningar med booleska operatorer.
De flesta databaser erbjuder numera också möjlighet att exportera resultatet av sökningen till ett referenshanteringsprogram (citation manager).
De databaser som ingår i e-tidskrifterna är uppbyggda på samma sätt som vanliga bibliografiska databaser, om än i regel något enklare. Det går också att browsa, eller bläddra, sig fram (engelska "browse") bland årgångar och nummer av tidskrifterna (som oftast finns under rubriken Archives). Ofta är det skillnad mellan äldre och nyare online-årgångar av tryckta tidskrifter. De nyare är inlagda direkt på webben, medan de äldre har scannats in i efterhand ("backfiles") och har inte lika många åtkomstmöjligheter. Ofta måste man dessutom prenumerera separat på de äldre årgångarna.
Själva texterna presenteras i regel i såväl pdf- som html-format. Pdf visar artikeln som den ser ut i tryck, och är oftast det bästa alternativet om du vill skriva ut artikeln. I html-versionerna är i regel noterna länkade.