Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Erik Leonard Ekman

Ekman bidrog till kännedomen om den karibiska floran mer än vad någon annan vetenskapsman gjort.

Erik Leonard Ekman

Botanisten Erik Leonard Ekman föddes i Stockholm 1883 och växte upp i Jönköping från elva års ålder. Ekman tog sin fil. kand. 1907 vid Lunds universitet och blev sedan erbjuden en resa med Johnsonlinjen till Argentina.

Uppdrag

Han tillbringade tre månader i Misiones där han samlade växter. Han fick stöd och hjälp av den svenskkoloni som fanns där. Under sin tid i Misiones fick Ekman erbjudande om att få den Regnellska amanuenstjänsten vid Riksmuseet i Stockholm. Ett erbjudande som han gladeligen accepterade och han började sin tjänstgöring i Stockholm 1908.

Expedition till Sydamerika

Ekman tog sin doktorsexamen vid Lunds universitet 1914 och for samma år på den 3:e Regnellska Botaniska Expeditionen till Sydamerika. Hans mål var Brasilien, men på uppdrag av professorerna Ignatz Urban i Berlin och Lindman vid Riksmuseet, gjorde Ekman ett uppehåll på Cuba (en månad) och Hispaniola (åtta månader) (numera Haiti och Dominikanska Republiken).

Ekman gjorde detta under protest, men hans planer på att resa till Brasilien på två år blev fördröjda på grund av oroligheter på Hispaniola och en böldpestepidemi på Cuba.

Cuba

Ekman gick i land i Havanna i april 1914 och blev kvar på Cuba i tio år förutom ett kortare besök till Haiti på tre månader 1917. Uppehållet i Karibien skulle visa sig vara i 17 år.

Dominikanska republiken

Efter diverse konflikter med och påtryckningar från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm reste Ekman slutligen till Haiti 1924 där han inledde ett intensivt fältarbete som pågick till 1928 då han fortsatte till Dominikanska republiken.

Sjukdom och dödsfall

I slutet av 1930 hade Ekman bestämt sig för att fullfölja sitt ursprunglig uppdrag, det vill säga att resa vidare till Brasilien för Vetenskapsakademiens räkning. Denna resa blev aldrig av då han efter sitt strapatsrika liv i Karibien dog vid enbart 47 års ålder, den 15 januari 1931 i staden Santiago de los Caballeros i Dominikanska republiken. Han dog i sviterna av en lunginflammation kombinerad med influensa, malaria och "black water fever" utan att någonsin ha återvänt till Sverige.

Plakett

​Hyllning av Ekman

Ekman är begravd i Santiago de los Caballeros, där även en plakett och en staty har rests till hans ära. Även gator i Santiago och Santo Domingo är uppkallade efter honom.

På Cuba finns en speciell avdelning vid botaniska trädgården uppkallad efter Ekman, med växter som på olika sätt har anknytning till honom.

Kunskap om karibiska floran

Ekman bidrog till kännedomen om den karibiska floran mer än vad någon annan vetenskapsman gjort. Han upptäckte mer än 2000 växtarter och detta i en tid då man ansåg floran från Karibien vara väl känd för vetenskapen.

Samling

Hans insamlingar används flitigt än idag i forskningen om den tropiska karibiska floran. Hans insamlingar uppgår till c. 36000 kollektnummer som med dubbletter omfattar c. 150000 exemplar. Ekman gjorde dessutom geografiska insatser med kartering av områden i Haiti och upptäckten av Karibiens högsta berg, Pico Duarte i Dominikanska republiken, med en höjd av 3175 meter över havet. Ekman insamlade även i viss mån fåglar, däggdjur och reptiler.

Instituto Ekman

Svenska Stiftelsen Instituto Ekman bildades 1991 för att hylla Ekmans minne. Stiftelsen verkar för att intensifiera det vetenskapliga och kulturella utbytet mellan Sverige och Karibien.

Biografi

Ett biografiskt arbete om den svenske botanisten Ekman är under utarbetande av Thomas A. Zanoni (New York Botanical Garden) och Bertil Nordenstam (Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm). Biografin kommer att behandla såväl personen Ekman som livsödet Ekman, hans arbetssätt i fält, alla medföljande botanister samt en sammanställning av alla hans exkursioner och fältdagböcker.

Bibliografin kommer dels att omfatta alla Ekmans publikationer mellan åren 1909-1931, dels samtida publikationer baserade på Ekmans insamlade växtmaterial.