Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Projektet startar

Den ekonomiska grunden för svampmålandet lades år 1841 genom att riksdagen då anslog medel, vilka skulle förvaltas av Kungliga Vetenskapsakademien. Första anslaget uppgick till 800 Rd Bco för ett år, och denna medelstilldelning blev så gott som permanentad under en lång följd av år. Avsikten med anslaget var egentligen att det av J. W. Palmstruch år 1802 påbörjade stora bildverket Svensk botanik skulle fortsättas. År 1843 kom Elias Fries att övertaga ledningen för detta växtmålande. Det var emellertid brist på goda konstnärer, och anslagen kunde inte fullt utnyttjas. En av artisterna, Elias Pettersson, som anställdes 1845, kom redan från början att måla svampar. I en rapport detta år till KVA redovisar Fries 52 figurer, representerande 54 svamparter, under rubriken: "Hymenomyceter, hittills icke eller ofullständigt afbildade, tecknade af Hrr Petterson 1845". Han framför också i en memorial till KVA att det är viktigt att målandet av svampar får fortsätta. Som skäl anför han att det saknas bilder på svårbestämbara arter, att svamparna utgör ett närande födoämne, att det också finns giftiga arter samt att bilderna skulle utgöra original till Fries egna skrifter. Framställningen av svampplanscher hade därmed kommit igång med Elias Pettersson som konstnär och med Elias Fries själv som ledare och fackgranskare. Snart gav också Vetenskapsakademien sin sanktion till projektet, varigenom medel kunde utbetalas till konstnären.