Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

Systematik och fylogeni hos tuggummiväxter (Sapotaceae)

Växtfamiljen Sapotaceae, eller tuggummiväxter, omfattar någonstans mellan 1300 och 1400 arter av buskar och träd i alla världens tropiker. Familjen har för oss människor många användningsområden som tandhälsa, mat och värdefullt byggmaterial. En instabil systematik har över tid lett till förvirrande namnsättning, missförstånd och ohanterliga bestämningsnycklar för identifiering av arterna.

Forskningsområden: Botanik

Forskningsämnen: Biodiversitet, Taxonomi & artbeskrivning, Blomväxter och släkten, Växtfysiologi

Projektbeskrivning

Projektperiod: 2001 – pågående
Medverkande enheter vid museet: Enheten för botanik, BOT; Enheten för paleobiologi, PAL; Enheten för bioinformatik och genetik, BIO

Sedan 1789 har arter och släkten av tuggummiväxter beskrivits och görs så än idag. Ibland slås släkten ihop och blir färre, eller splittras och blir fler, ofta på subjektiva grunder. Molekylärt baserad släktskapsforskning kan avgränsa naturliga grupper (släkten) på ett mer objektivt sätt, vilket leder till en bättre förståelse av växternas utseende, ursprung och spridning i tid och rum. Den biologiska mångfalden står inför en massutrotning förorsakad av människan och det är viktigare än någonsin att beskriva den för vetenskapen samt att försöka skydda den för framtida generationer.

Min forskning fokuserar främst på underfamiljen Chrysophylloideae i Australasien, Oceanien och Sydamerika. I Australasien har fem släkten återupprättats, ett nytt släkte från Nya Guinea har beskrivits och mer än 50 arter har tillkommit från Nya Kaledonien sedan år 2009. Forskningen pågår för fullt i Sydamerika där 12 släkten nyligen återupprättats. En intressant observation är att den nya systematiken som växer fram överensstämmer i stort sätt med den som föreslogs redan av den franska botanisten Jean Baptiste Louise Pierre (1833–1905) åren 1890–1891.

Utbredningen av växter och djur i vår värld förklaras på olika sätt. Min forskning har visat att succesiv spridning över land (vikarians), som exempelvis över den antarktiska kontinenten innan den täcktes av glaciärer, har lägre förklarande kraft än spridning av frukter eller frön över långa avstånd (spridning). Kolonisering av öar i Stilla havet, huvudsakligen från väst till öst, har ägt rum genom spridning sedan 45 miljoner år sedan, vanligtvis strax efter det att öarna uppstod.

Exempel på vikarians

Vikarians är en sällsynt process medan spridning är en vanlig process, men det finns exempel på vikarians. Alla släkten av Chrysophylloideae i Australasien bildar en naturlig grupp och är närmast släkt med de allra flesta släktena i Syd- och Mellanamerika. En art, tidigare känd som Pouteria splendens, är endemisk för Chile och antagits vara en del av den sydamerikanska gruppen. Det har visat sig vara fel då den snarare är släkt med arterna i Australasien. Hur kom den då till Chile? För cirka 40 miljoner år sedan upstod en utvecklingslinje i Australien/Nya Guinea och som spred sig över Antarktis till Sydamerika i en tid då Gondwana på södra halvklotet fortfarande hängde ihop. För 35–30 miljoner år sedan separerade Antarktis från Australien och Sydamerika, klimatförändringar to fart, de tropiska skogarna försvann och det blev allt torrare utmed Sydamerikas västkust. Idag är arten begränsad till raviner och beroende av dimma från en kall ocean omkring Valparaiso i Chile. Arten, som år 1890 fördes till släktet Gayella, är ensam i sitt släkte, mycket sällsynt och bär numera namnet Gayella valparadisaea (Swenson & al. 2023).

Finansiärer

Forskningen stöds främst av Kungliga Vetenskapsakademien (kva.se), men även av SYNTHESYS (synthesys.info) och till viss del av Riksmusei vänner.

Utvalda publikationer

ResearchGate: https://www.researchgate.net/profile/Ulf-Swenson-2 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Swenson, U., Lepschi, B. Lowry, P.P.II, Terra-Araujo, M.H., Santos, K., Nylinder, S. & Alves-Araújo, A. (2023). Reassessment of generic boundaries in Neotropical Chrysophylloideae (Sapotaceae): Eleven reinstated genera and narrowed circumscriptions of Chrysophyllum and Pouteria. Taxon (in press).
  • Swenson, U., Nylinder, S., Marticorena, A., Thulin, M. & Lepschi, B. (2023). Phylogenetic position and reinstatement of Gayella (Sapotaceae), a monotypic genus endemic to Chile with an Eocene origin in continental Australia. Taxon https://doi.org/10.1002/tax.12826
  • Swenson, U., Lowry, P.P., II, Cronholm, B. & Nylinder, S. (2020). Resolving the relationships of the enigmatic Sapotaceae genera Beauvisagea and Boerlagella, and the position of Planchonella suboppositifolia. Taxon 69, ss 998-1015. https://doi.org/10.1002/tax.12313
  • Swenson, U. & Kearey, J. (2020). Sahulia, a new endemic genus and a generic key to Sapotaceae in New Guinea. Kew Bulletin 75, 34. https://doi.org/10.1007/S12225-020-09894-4
  • Swenson, U., Havran, J.C., Munzinger, J., McLoughlin, S. & Nylinder, S. (2019). Metapopulation vicariance, age of island taxa and dispersal: A case study using the Pacific plant genus Planchonella (Sapotaceae). Systematic Biology 68, ss 1020-1033. https://doi.org/10.1093/sysbio/syz025
  • Swenson, U. & Munzinger, J. (2016). Five new species and a systematic synopsis of Pycnandra (Sapotaceae), the largest endemic genus in New Caledonia. Australian Systematic Botany 29, ss 1-40. https://doi.org/10.1071/SB16001
  • Swenson, U., Nylinder, S. & Munzinger, J. (2014). Sapotaceae biogeography supports New Caledonia being an old Darwinian island. Journal of Biogeography 41, ss 797-809. https://doi.org/10.1111/jbi.12246
  • Swenson, U., Nylinder, S. & Munzinger, J. (2013). Towards a natural classification of Sapotaceae subfamily Chrysophylloideae in Oceania and Southeast Asia based on nuclear sequence data. Taxon 62, ss 746-770. https://doi.org/10.12705/624.11
  • Swenson, U. & Anderberg, A.A. (2005). Phylogeny, character evolution, and classification of Sapotaceae (Ericales). Cladistics 21, ss 101-130. https://doi.org/10.1111/j.1096-0031.2005.00056.x
 

Projektdeltagare

Externa medverkande

  • Anderson Alves-Araújo, Universidade Federal da Bahia, Brazil,
  • Brendan Lepschi, Australian National Herbarium (CANB), Australia, anbg.gov.au/cpbr/index.html
  • Kate Armstrong, New York Botanical Garden (NY), USA, nybg.org
  • Laurent Gautier, Conservatoire et Jardin botaniques de la Ville de Genève (G), Switzerland, cjbg.ch/fr
  • Maria Terra, Instituto Nacional de Pesquisas da Amazônia (INPA), Brazil,
  • Pete Lowry, Missouri Botanical Garden (MO), USA, missouribotanicalgarden.org/plant-science/plant-science/research-staff
  • Prima Hutabarat, Research Center for Biosystematics and Evolution, BRIN, Indonesia
  • Renata Lima, Universidade Fedral Rural de Pernambuco, Brazil
  • Stephan Nylinder, NBIS Uppsala University, Sweden, uu.se/en
  • Tim Utteridge, Kew Gardens Herbarium (K), England, kew.org

Projektledare

Ulf Swenson

Förste intendent

Botanik

Epost-ikon ulf.swenson@nrm.se

Projektdeltagare

Stephen McLoughlin

Professor

Paleobiologi

Epost-ikon steve.mcloughlin@nrm.se

Forskningsområden: Botanik

Forskningsämnen: Biodiversitet, Taxonomi & artbeskrivning, Blomväxter och släkten, Växtfysiologi

Innehållsansvarig: Lisa Sundström