Med hjälp av mossor undersöker vi olösta frågor inom växters fortplantningsbiologi

Projektbeskrivning

Projektperiod: Pågående
Medverkande enheter vid museet: Enheten för botanik, Enheten för bioinformatik och genetik.

Inom denna långsiktiga forskningslinje studerar vi olika aspekter kring mossors fortplantningsbiologi, inklusive diasporbanker, dvärghannar, könskvoter och förutsättningar för sexuell fortplantning. Mossornas fortplantningsbiologi skiljer sig från fröväxternas bland annat genom att de sprids med sporer, att de ofta reproducerar sig klonalt i stället för sexuellt och genom att en mycket större andel av arterna har skilda hon- och hanplantor. Vi använder olika system och upplägg för att reda ut hur reproduktiva egenskaper och fortplantningssätt varierar mellan och inom arter, hur de påverkas av miljöfaktorer, hur de evolverar, och om de reproduktiva egenskaperna är associerade med den genetiska variationen inom arter.

För närvarande fokuserar vi på fördelning av han- och honplantor (könskvoter) i nordliga tempererade områden, och har valt tre våtmarksmossor som studieobjekt. Vi har utvecklat en molekylär markör som gör att vi kan könsbestämma även individer utan könsorgan. Därmed kan vi undersöka vad som påverkar könskvoten i olika stadier av mossornas livscykel. Vi har visat att könskvoten är balanserad vid sporgroningen, vilket stämmer överens med teorin som baseras på att mossor har könskromosomer. Detta står i kontrast till att det oftast är fler honor i etablerade populationerna. Dessutom skiljer sig könskvoter och andelen med framgångsrik sexuell fortplantning ofta mellan regioner och påverkas av miljöfaktorer. Effekterna beror emellertid på geografisk skala och variationsmönstren skiljer sig mellan arter. och beror på arternas olika fortplantningsbiologi, exempelvis på vilket sätt nya individer rekryteras. Vi undersöker för närvarande a), bakomliggande faktorer som kan förklara de observerade mönstren, såsom arternas biologi, miljöfaktorer, och historiska faktorer, och b), hur dessa mönster påverkar den genetiska differentieringen inom de studerade arterna. Vi planerar att inkludera flera arter med olika livslängd och att använda genomik för att öka detaljeringsgrad i den genetiska informationen.