Vad är miljö-DNA?
DNA finns överallt omkring oss i naturen inte bara inuti levande växter och djur. Utan också kvarlämnat som spår från de organismer som nyligen befunnit sig på platsen i form av spillning, urin, saliv, vävnad eller genom fällda hudceller. I vanliga fall bryts spåren ner efter några dagar eller veckor, men i vissa fall finns de kvar även från långt tillbaka i tiden.
Miljö-DNA innebär DNA som man kan utvinna från olika sorters miljöprover och är synonymt med termen "environmental DNA" (eDNA).
Under de senaste åren har användningen av miljö-DNA ökat explosionsartat, inte minst tack vare nya billigare metoder. Men även insikten om vad den här typen av DNA faktiskt kan användas till har drivit på utvecklingen.
Vilket material kan man analysera?
Faktum är att man kan ta miljöprover som innehåller DNA från de flesta material och underlag i naturen; jord, sediment, vatten, is och från luften. Även lämningar som man kan knyta till olika organismer går att använda, som spillning, svamphyfer, växtdelar, benbitar, blod, saliv och hår.
Gömd information
När man utgår från till exempel spillning, är det oftast endast individen som spillningen kommer i från som man är intresserad av. Med miljö-prover finns möjligheten att få ut mer information än så.
DNA från spillning kan till exempel även avslöja vad djuret har ätit och även information om mikrober i mag- och tarmsystem. Andra miljö-prover som jord och vatten kan innehålla DNA från en hel uppsjö av organismer; djur, växter, svampar och mikrober. Det gäller bara att välja ut vilka av dessa som man vill studera.
Möjligheter för forskning och förvaltning
DNA-analyser erbjuder idag en mängd möjligheter för både forskning och förvaltning. Utvecklingen av teknik och metoder går snabbt, vilket gör analyserna allt bättre och billigare. Ibland kan metoderna vara avancerade och det är inte alltid lätt att få en överblick över vilka möjligheter som erbjuds, och över de begränsningar som fortfarande finns.
Det här vill vi råda bot på genom att erbjuda information och inspiration för vad DNA kan användas till inom miljöövervakning. Vi vänder oss främst till personer som arbetar med övervakning på myndigheter och i organisationer.
Genetisk miljöövervakning idag
Idag används DNA i miljöövervakningen, bland annat för att beräkna storlek och utbredning av olika populationer. Det har också blivit en populär metod när det gäller att hitta organismer som är fåtaliga eller svåra att få syn på.
Det kan handla om utrotningshotade eller nyligen inflyttade arter. Av speciellt intresse är så kallade invasiva arter – djur eller växter som inte bara nyligen introducerats i ett område, utan som också utgör ett hot mot ekosystemet där.
Ett annat område där DNA skulle kunna användas mer är vid utvärdering av specifika platser, där man enkelt och snabbt vill identifiera arter för att uppskatta biodiversitet eller eventuella miljöhot.