Lyssna
Röd flugsvamp – är jultomten schaman?
Månadens kryptogam mars 2007
Merparten av en marklevande svamp finns under jord, i form av mycel. Den del som på hösten växer upp ovan mark är svampens fruktkropp. Precis som de flesta storsvampar lever röd flugsvamp i symbios med gröna växter. I flugsvampens fall är det främst barrträd, men även björk. Mycelet växer in i rötterna på trädet och de två utbyter näringsämnen vilket gynnar båda parter.
Kosmopolit
Molekylära studier* visar att den röda flugsvampen uppstod i bortre Sibirien för mellan 8 och 12 miljoner år sedan, varifrån den sedan spred sig till resten av Asien, Europa och Nordamerika. Idag har människan, avsiktligt och oavsiktligt, spridit den på många andra håll i världen. Den återfinns i till exempel Australien, där den bildar symbios med eukalyptus.
Det finns många varianter av den röda flugsvampen, särskilt i Nordamerika. De olika typerna skiljer sig något åt i utseende. I Sverige har vi den bruna flugsvampen som har guldbrun hatt. De flesta räknar den idag som en separat art, men åsikterna går isär.
Höll flugorna borta
Namnet flugsvamp kom sig enligt Linné av att man använde den, blandad i mjölk, som insektsgift. Han gav svampen artnamnet muscarius efter musca, som betyder fluga på latin.
Röd flugsvamp har varit mycket viktig bland många folkslag, särskilt i Sibirien. Etnomykologen R. Gordon Wasson skriver om hur dess hallucigena egenskaper användes i schamanistiska ceremonier. De psykoaktiva ämnena går ut i urinen, och ibland kunde resten av stammen dricka urinen från en schaman som ätit flugsvamp. En fördel med det var att schamanen i sin kropp till viss del avgiftat drogen genom att ta upp de ämnen som orsakar till exempel svettningar och konvulsioner.
Jultomten
Hur var det då med jultomten? En teori, framförd av etnobotanisten Jonathan Ott, är att jultomten är kvarlevan av en sibirisk tradition. Shamanen ska natten innan rituella festligheter ha klättrat ned genom rökhålet i hyddorna med en säck flugsvampar som han delade ut. Inga egentliga belägg finns dock för detta rätt märkliga beteende, och Otts resonemang vilar på ganska vaga grunder, som till exempel likheten mellan tomtens rödvita dräkt och flugsvampens färger.
*Se: J. Geml. et al. Beringian origins and cryptic speciation events in the fly agaric (Amanita muscaria). Molecular Ecology (2006) 15, 225-239.