Mattsvamp – vad är det?

Mattsvampar (Pterula) växer mycket tätt, så tätt att man får intrycket av en matta, eller ibland ett renskinn (se längre ner). Därav kommer det svenska namnet. På nära håll liknar den små, mycket tunna fingersvampar (tex i familjen Clavariaceae).

Släktet Pterula hör till familjen Pterulaceae. Dit hör även släktet Lentaria som mycket liknar Pterula, och som skiljer sig i mikroskopiska detaljer: Lentaria har ett monomitiskt hyfsystem, och Pterula har ett dimitiskt hyfsystem.

I Sverige finns två arter i släktet Pterula:

Pterula multifida (Chevall.) Fr. Mattsvamp

Denna art är sällsynt. Man hittar man den i barrskog, där den växer på grenar, barr och ved. Svampen kan täcka stora ytor, ibland flera kvadratmeter i exempelvis rishögar. Ett första intryck när man upptäcker den är att det rör sig om ett dött djur.

Svampen har tunna trådlika fruktkroppar som oftast växer i grupper. Enstaka fruktkroppar är inte mer än 1 mm breda. Svampens sporer är 5,5 - 7,5 x 3 - 4 µm stora.

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar ligger 17 kollekter av arten, från olika platser i Sverige: Skåne (1), Östergötland (2), Södermanland (3), och Uppland (11).

Pterula subulata Fr. Parkmattsvamp

Denna art är ännu sällsyntare än den förra. Enligt listan över hotade svamparter i Sverige (se referenser) hade man för ett par år sedan bara hittat svampen tre gånger i Sverige. Därför ansågs den som 'sällsynt' och därmed hotad ('hotklass 3'). I den reviderade listan (se referenser) är den numera klassad som 'Data deficient' (DD). Artdatabankens svampkommitté är alltså osäker på om den värkligen är sällsynt eller 'bara' förbisedd. Man vet helt enkelt för lite om arten.

Parkmattsvampen växer i gräsmattor i parker. Den har bredare grenar (mer än 1 mm tjocka) än Pterula multifida, och har även större sporer.

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns sex kollekter från Sverige: tre från Uppland, varav en från Stockholm, Humlegården i stadsdelen Östermalm (insamlad 1895), och vardera en från Södermanland, Närke och Småland.

Referenser
Gärdenfors U. (red) 2000. Rödlistade arter i Sverige.
ArtDatabanken, Uppsala.
Larsson K.-H. (red) 1997. Rödlistade svampar i Sverige.
Artfakta. ArtDatabanken, Uppsala.

Läs mer:
Ordlista
Fler kryptogamer