Vill du hjälpa oss att bli bättre? Svara på vår enkät!
Lyssna
Hattmurklor, släktet
Helvella
Månadens kryptogam oktober 2008
Hattmurklor är lätta att lära sig känna igen och till skillnad från de flesta andra skålsvampar kan arterna bestämmas nästan uteslutande på deras makroskopiska utseende (dvs. utan att använda mikroskop). Fruktkropparna är generellt stora och iögonenfallande; hattens storlek kan variera mellan 0.3-8 cm och foten från 1-10 cm. Färgerna varierar mellan vit, grå, brun och svart. Man känner till 23 arter från Sverige och släkten finns i hela landet.
Det dröjde innan man förstod att alla arterna var släkt med varandra. Den förste som på ett övertygande sätt samlade alla hattmurklor (tidigare placerade i 5 släkten) i ett släkte var den svenske mykologen J. A. Nannfeldt. Dissing (1966) följde sedan Nannfeldt i sin monografi av Helvella. Monografin är i dag, med tillkomna arter det mest kompletta verk som finns om hattmurklor.
Hattmurklor förekommer i tempererade zoner och ofta i arktiska och alpina miljöer där de är knutna till ”dvärgträd” såsom Betula, Salix och Dryas. Arterna finns på mull och kalkjord, i både barr och lövskog. Det är nu bevisat med hjälp av DNA metoder att en del hattmurklor bildar ectomycorrhiza (lever i symbios med träd), och sannolikt är alla arter ectomycorrhizabildare.
I Norden finns det 38 kända arter av hattmurklor, men bara 23 arter är rapporterade från Sverige.
