Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 10(7), juli 2006
Mossbräken
Mossbräken. Förstora bilden

Världens minsta ormbunkar - Mossbräknar,

Azolla

Månadens kryptogam juli 2006

Mossbräknar Azolla är ett släkte mycket små, mossliknande, flytande vattenormbunkar som hör hemma i varmtempererade och tropiska områden. Den allra minsta av arterna finns i Nord- och Sydamerika, den heter liten mossbräken Azolla caroliniana och blir bara 0,5-1,5 centimeter i diameter.  De lite större arterna blir vanligen upp till 2-3 centimeter, och den allra största arten Azolla nilotica kan bli upp till 30 centimeter.

Näringstillskott från cyanobakterier


En mossbräkenplanta består bara av en kort, grenad, flytande stam med små taktegellagda blad och rottrådar som hänger ner i vattnet. Bladen är hos de flesta av arterna bara omkring en millimeter långa och har en övre grön flik och en undre genomskinlig flik. I de övre bladen finns håligheter som innehåller kolonier av kvävefixerande cyanobakterier (Anabaena azollae) vilket ger plantorna ett extra näringstillskott samtidigt som algen får skydd av ormbunkens blad. Släktets vetenskapliga namnet Azolla kommer från grekiskans azo (att torka) och olluo (att förgås) och syftar troligen på att plantorna bara klarar sig några timmar utan vatten.
Liten mossbräken
De små prickarna är världens minsta ormbunke, Azolla caroliniana.
Förstora bilden
Azolla nilotica
Azolla nilotica, den största av mossbräknarna.
Förstora bilden
Fjädermossbräken
Fjädermossbräken.
Förstora bilden
Mossbräknar förökar sig huvudsakligen genom delning, så kallad vegetativ förökning, men de kan också föröka sig könligt. De kan tillväxa oerhört snabbt och man har konstaterat att biomassan fördubblas på tre till fem dagar och man har uppmätt en produktion på nio ton biomassa/hektar vattenyta på ett år. Som alla arter med snabb förökning kan också mossbräknar bli ett besvärligt ogräs som förkväver naturlig vegetation och de har på sina ställen skapat stora problem.
Mossbräken i en damm i ett växthus.
Tät matta av mossbräken.
Förstora bilden
Mossbräken
En planta av mossbräken.
Förstora bilden

Akvarieväxter i Sverige


I Sverige är mossbräknar mest kända som akvarieväxter, men trots sin ringa storlek har de många användningsområden och man vet att arten fjädermossbräken har odlats sedan 600-talet i Asien. Deras förmåga att föröka sig snabbt, deras symbios med kvävefixerande cyanobakterier och deras höga proteininnehåll har gjort att mossbräknar används både som kvävegödning och som djurfoder.

Mossbräknar har framförallt spelat en viktig roll i odlingen av ris, inte bara som gröngödsel där deras rikliga tillförsel av kväve och organiskt material gör att man kan odla ris på samma fält år efter utan att produktiviteten minskar, utan också för de växer så tätt att de förkväver ogräs. Mossbräknar används också som foder till fisk, ankor, kycklingar, gäss, grisar och nötkreatur. Man har också använt dem som biologisk malariabekämpning då de snabbt kan täcka stora vattenytor med täta växtmassor vilket förhindrar malariamyggans larver att ta sig upp till ytan för att andas.

Text och bild: Anna-Lena Anderberg
Läs mer:
Fler kryptogamer
Blågröna alger – Cyanobakterier (Månadens kryptogam januari 2001)
Vattenormbunkar, Marsiliales & Salviniales (Månadens kryptogam mars 2001)
Simbräken, Salvinia natans (Månadens kryptogam april 2000)