Spåmossan är en bladmossa som vanligen känns igen på sina sporkapslar. Dessa ser ut som krökta päron i miniatyr och sitter på ett par centimeter långt skaft. När de är gamla och torkar blir de längsfårade. Själva mossplantan har en speciell, lite gulgrön färg, som ibland kan prägla större ytor när arten förekommer i större mängder. Bladen har relativt stora celler.
Trots att en annan mossart heter brännmossa (Ceratodon purpureus) är det spåmossan som är vår mest karakteristiska bladmossa på brandplatser. Det verkar som om den lättare än många andra mossarter klarar av de höga halterna av bland annat kväve- och fosforföreningar som bildas efter bränder. Där skogsbränder har gått fram kan man ibland efter något år se enorma mängder av spåmossa. Även på mindre brandplatser är arten karakteristisk. När halterna av närsalter efter några år har sjunkit till mer normala nivåer konkurreras spåmossan snabbt ut av andra arter. Spåmossan växer även som ogräs i växthus och på bar jord i mer eller mindre störda miljöer.