Pseudocyphellaria, tre norska regnskogslavar

Släktet har fått sitt namn efter sina pseudocyfeller, små hål eller linjer på lavens undersida som saknar bark, så att märgen framträder. Släktet saknar svenskt namn, men på norska heter det prikklav.

Släktet Pseudocyphellaria består av cirka 110 arter. Det har sin huvudutbredninge i den södra hemisfären, och endast ett fåtal arter finns i den norra hemisfären. I Europa finns det fem arter varav tre arter alltså finns i Norge, de är inte funna i övriga Norden. De är bladlavar som kan bli flera decimeter stora.

Pseudocyphellaria crocata, gullprikklav på norska. Ovansidan varierar i färg från ljust gråbrunt till mörkt brun, med gula soral. Undersidan är brun och hårig med många gula pseudocyfeller. Den finns bland mossa på bergväggar, trädstammar samt på grankvistar. Laven finns längs kusten från Rogaland till sydliga Nordland, den är sällsynt men lokalt talrik.

Pseudocyphellaria intricata, randprikklav på norska. Ovansidan är mörkt brun och något glänsande, med linjeformade grå soral längs lobkanterna. Undersidan är brun och hårig med ett fåtal ljusa pseudocyfeller. Den finns bland mossa på bergväggar. Den finns, mycket sällsynt i yttersta kustbandet från Rogaland till Sogn og Fjordane.

Pseudocyphellaria norvegica, kystprikklav på norska. Ovansidan är ljust till mörkt brun, med grå soral på bålen, ibland även med soral längs kanten. Undersidan är brun och hårig med ett fåtal vita pseudocyfeller, som någon gång kan saknas. Den växer bland mossa på bergväggar, någon enstaka gång även på trädstammar. Den finns sällsynt i yttersta kustbandet från Rogaland till Sogn og Fjordane.