Påskrislavar, Stereocaulon

Påskrislavar är i många fall iögonfallande lavar där de växer på hällmarker och grusiga och sandiga ställen. Släktet Stereocaulon utgör tillsammans med kolvlavar Pilophorus samt några små släkten från Australien och Nya Zeeland familjen Stereocaulaceae. Det finns cirka 125 arter i världen varav 26 arter i Sverige. Släktet är främst företrätt i kalla och kyliga regioner. Växtplatserna är oftast öppna och ljusa, de växer på jord, sand och grus samt på sten av sura bergarter.

Påskrislavarna består av en bål, primärbålen, som hos de flesta arterna dör tidigt. Från primärbålen växer sekundärbålen, som består av pseudopodetier, ut. Pseudopodetierna påminner om koraller eller kanske påskris, de är klädda med utskott, fyllokladier, av olika form, kornaktiga, korallaktiga eller fjällaktiga. Flera arter har dessutom en filtaktig beläggning, tomentum på pseudopodetiet. Anhopningar av cyanobakterier, cephaloider, förekommer hos alla arter. Fruktkroppar, apothecier, förekommer mer eller mindre rikligt hos de flesta arter.

Vårtig påskrislav Stereocaulon condensatum och stiftlik påskrislav Stereocaulon pileatum är exempel på arter vars primärbål inte försvinner, de är tämligen vanliga i Sverige. Vanliga arter där primärbålen försvinner är stor påskrislav Stereocaulon grande, påskrislav Stereocaulon paschale, klippåskrislav Stereocaulon saxatile, fingerpåskrislav Stereocaulon subcoralloides, luddig påskrislav Stereocaulon tomentosum och spretig påskrislav Stereocaulon vesuvianum.

Läs mer:
Ordlista
Fler kryptogamer