Några lavar ur släktet Collema, gelélavar

Månadens kryptogam november 2007

Lavar är dubbelorganismer bestående av minst en svamp och en alg som lever i symbios. Lavsvampsläktet Collema använder cyanobakterien (blågrönalgen) Nostoc som algkomponent. Namnet gelélavar kommer sig av att dessa lavar sväller upp och får ett geléaktigt utseende i väta. Det är ett gelatinämne i algen som sväller i kontakt med vatten.

Utseende

Vid torr väderlek blir gelélavarna tunna och spröda och den bladlika formen framträder tydligare. De kan se ut som vackra bladrosetter. Sprödheten vid torka gör att bitar av laven kan lossna och trilla av. Det är ett sätt för laven att sprida sig i omgivningen då ett litet fragment av den ursprungliga kroppen kan fortsätta leva och växa ut igen.

Den bladlika lavbålen eller bladrosetten hos rosettgelélav, Collema fragrans, är liten, bara upp till en centimeter i diameter, medan den hos aspgelélav, C. subnigrescens, kan bli ända upp till tjugo centimeter. Skorpgelélav, C. occultatum, har mycket små bladlober eller blad. De syns knappt och uppfattas därför med blotta ögat som en skorplav.

Färgen kan variera från mörkt olivgrön till mörkt brun och i väta träder gröna nyanser fram något mer. Fruktkroppar sitter spridda på bålen och är ofta brunröda med mörk kant (se bild C. nigrescens). Vissa arter har också vegetativa förökningskroppar som kallas isidier. Dessa består av små stiftlika bildningar ovanpå bålen och innehåller både svamphyfer och alger. Ur isidierna lossnar små nystan av svamphyfomslutna alger och en sådan liten spridningskropp kan växa ut till en ny lav.

Levnadsmiljöer

Arterna trivs i fuktiga miljöer och de flesta vill växa på ytor där pH värdet är någorlunda basiskt gärna kalkhaltigt som på kalksten eller naken kalkhaltig lerjord. Det finns också arter som växer på trädstammar, ovanpå mossa och på skuggiga klippor av sura bergarter.