Blåbär är mycket vanlig på frisk mark i skogar, hedar och klippskrevor, och finns i hela landet.
Linné skrev 1755: "Växer i gamla något fuktiga skogar så att i många trakter ingen växt är ymnigare; den växer t.o.m. i bokskogar" "De färska bären eftersöks ivrigt av barn, torkade används de i bakverk. Skogshöns, som i stora massor förekommer i Norrland, livnär sig under hösten av bären."
von Linné, C. 1755, Flora svecica - Svensk flora. /i svensk översättning 1986./ (Forum, Stockholm.)