Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Pluto

Pluto, som tidigare räknades som den minsta planeten i solsystemet (2 380 kilometer), är numera känd som den största dvärgplaneten.

Dvärgplaneten Pluto och dess måne Charon.

Dvärgplaneten Pluto och dess måne Charon i bakgrunden. Foto: NASA/JHUAPL/SwRI

Plutos upptäckt

Pluto, vars yta består mestadels av kväveis, var den tredje av de så kallade moderna planeterna som upptäcktes. Den upptäcktes på ett foto, taget med ett teleskop av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh, den 18 februari 1930. Himlakroppen namngavs av en engelsk 11-årig flicka som hette Venetia Burney. Venetia föreslog för sin farfar att den nyupptäckta planeten skulle namnges efter den romerska guden i underjorden. Venetias farfar vidarebefordrade namnet till Lowell Observatory, i Arizona, USA, och det valdes ut.

En dvärgplanet

En dvärgplanet är en himlakropp som ligger i en bana kring solen (som en planet) men som bland annat inte har rensat undan alla planetesimaler (byggstenar till himlakroppar som är upp till några kilometer i diameter) kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. Pluto räknades som den nionde och yttersta planeten i solsystemet fram till 2006 då den omklassificerades från planet till dvärgplanet.

Pluto, som endast är 2 380 kilometer i diameter, är mindre än jordens egen måne (3 475 kilometer) och bara hälften så stor som Merkurius (4 880 kilometer).

Dvärgplaneten besöktes av en obemannad rymdsond 2015 då NASA:s rymdfarkost ”New Horizons” flög förbi. Rymdfarkosten samlade mycket information, inklusive bilden ovan, som skickades tillbaka till jorden.

Flera månar

Plutos första måne, Charon, upptäcktes 1978. Det är den största månen (1 210 kilometer) i solsystemet i relation till dess planet (2 380 kilometer), ungefär 50 % av Plutos storlek. Till skillnad från vår måne, som kretsar kring jorden, är Charon så stor att Pluto och Charon kretsar kring varandra som en dubbel planet. Totalt har Pluto fem månar: förutom Charon finns det Hydra och Nix (som uppskattas vara mellan 32 och 113 km i diameter), Styx (mellan 10 och 24 km) och Kerberos (som består av två lober som är ungefär 5 och 8 km i diameter).

Plutos månar

Plutos månar. Foto: NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research Institute

Intressanta fakta

Med en omloppsperiod på ungefär 248 år kommer Pluto, från att den upptäcktes 1930, att ha hunnit ett enda varv runt solen år 2178.

Eftersom Plutos omloppsbana är starkt elliptisk händer det ibland att den faktiskt kommer närmare solen än Neptunus. Senaste gången detta hände var mellan 1977 och 1999. Det är ingen risk att de två kolliderar med varandra eftersom Plutos bana lutar cirka 17 grader i relation till solsystemets plan.