Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Att känna igen en meteorit

Meteoriter är mycket sällsynta så chansen att hitta någon i Sverige är ytterst liten. Meteoriter består antingen av nickelhaltigt järn (= järnmeteoriter) eller mineral som liknar dem i mörka stenar (= stenmeteoriter). Det finns även sällsynta meteoriter som är ett mellanting (= järnstenar). 

1. En sten som du misstänker är en meteorit bör uppfylla vissa villkor.
Den skall ha en tunn, kolsvart skorpa som ser ut att vara en smältyta (= smältskorpa). Notera att skorpan är enhetligt svart och ej utgör någon ytlig beläggning eller missfärgning. Smältskorpan är slät och vanligen matt; vissa meteorittyper har en glänsande skorpa. Fördjupningar, liknande fingeravtryck (ej med jämn, rund form), samt flytlinjer kan eventuellt förekomma. Järnmeteoriter som legat länge i jorden är bruna av rost och kan vara korroderade. Om smältskorpan är bortvittrad på en stenmeteorit är den mycket svår att identifiera utan laboratoriearbete. De flesta stenmeteoriter har en ljusgrå brottyta innanför smältskorpan; några har mörk brottyta. Meteoriter har en oregelbunden mjuk form med avrundade kanter; de saknar skarpa kanter och utskjutande delar; de är aldrig klotrunda.


2. Järnmeteoriter är tunga och har en densitet som järn. Järn- och sulfidmalmer, samt rostiga stenar är betydligt lättare. Följande densiteter gäller (värden i g/cm3):
Järnmeteoriter 7-8.
Stenmeteoriter 3,0-3,7 (de flesta inom intervallet 3,2-3,4).
Icke-sedimentära bergarter  2,5-3,1 (upp till 3,4 för vissa ovanliga, mörka bergarter).
Pyritkonkretioner cirka 5.
 
3. Alla järnmeteoriter attraherar en magnet starkt. Fastnar inte magneten på en tung metallisk sten så är det ingen meteorit.
 
4. Nästan alla stenmeteoriter är svagt till måttligt magnetiska.
Gör följande test:
Häng en magnet (t.ex en kylskåpsmagnet) i en tråd, som en pendel.
Attraheras magneten av stenen?
- Nej, ingen reaktion alls: med stor sannolikhet är det ingen meteorit.
- Ja, stenen har ett tydligt magnetiskt drag: det KAN vara en stenmeteorit, men förmodligen är det en bergart du har. Många icke-sedimentära bergarter innehåller små mängder magnetit, en järnoxid som är svagare magnetisk än järn.
 
5. Bubbel-liknande runda hål (eller delar därav) och oregelbundna håligheter saknas i meteoriter.
 
6. Ser du kvarts i stenen så är det ingen meteorit. Glimmer och andra vattenhaltiga mineral saknas också. Överhuvudtaget är det ovanligt att med blotta ögat kunna urskilja enskilda mineral i en stenmeteorit.
 
7. Naturhistoriska riksmuseet har tagit emot många förmodade meteoriter för identifikation. De är med sällsynta undantag inga meteoriter, och ser vanligen ut på något av följande sätt:

A. Sten med oregelbunden, skrovlig vittringsyta där ett eller flera mineral kan urskiljas med lupp; svart smältskorpa saknas: = Stenen är en vittrad bergart.

B. Sten som ser ut att ha varit uppsmält; vanligen med runda hål eller delar av hål i olika storlek; hålens inre ytor är släta; ofta kan man urskilja sandkorn i materialet: = Materialet är ej naturligt; det rör sig om slagg eller annan produkt skapad av mänsklig aktivitet; hålen är bubblor efter gas.

C. Tung klump med rund form; mässingsfärgad, eventuellt med rostbrun beläggning: = Stenen är sannolikt en pyritkonkretion.

D. Metallglänsande material; kan variera starkt i densitet och magnetiska egenskaper (från stark magnetism till helt omagnetisk): = Materialet är förmodligen en metallurgisk produkt; kisel har grå färg, relativt låg densitet, och reflekterande ytor.

E. Tung svart klump som kraftigt attraherar en magnet: = Stenen är (magnetit)järnmalm.

Tror du fortfarande att din sten är en meteorit efter att ha kontrollerat ovanstående punkter kan du visa upp den på Naturhistoriska riksmuseet, eller sända in en liten bit av den. Ett bra första steg är att skicka in en skarp digitalbild, även om det sällan går att ge ett definitivt svar från ett fotografi. Försök dock helst ta en bild där även en frisk yta inuti stenen syns, inte bara en rostig, vittrad och ibland kanske till och med lav- eller mossklädd yta, vilken är mycket svårt att säga något bestämt om.

Titta dock gärna först också på sidan "Sanna och falska meteoriter".