Lyssna
Ngorongoro – naturskyddsområde i norra Tanzania
Längst ner i kratern finns många olika djurarter som gnuer, zebror och gaseller. Förmodligen har djurlivet här sin tätaste permanenta koncentration i världen. Även fågellivet är rikt representerat, och det har noterats mer än 350 arter i Ngorongoro.
Den sodarika Makatsjön drar till sig mängder av fåglar. Vilka arter som besöker sjön beror på den blandning av soda och friskt vatten som för tillfället råder.
Djurrikt kratergolv
Djuren är lätta att få syn på eftersom terrängen mestadels är savannlikt öppen. Gnuer utgör oftast åtminstone hälften av djurpopulationen, och de har varierat i antal. Bufflar började vandra in i mitten av 1970-talet. Grantgaseller, thomsongaseller, zebror, vårtsvin, babianer är andra vanliga arter. Elefanter kommer inte så ofta ner till kratergolvet, utan de stannar gärna i skogen som omger kratern. Egentligen är det nästan enbart giraffer av savannens djur som man inte träffar på.
Det finns arter som upprätthåller ganska små men stabila populationer. Flodhästar finns i anslutning till färskvattenområden. Vattenbockar, buskbockar och rörbockar är begränsade av tillgången på skog och träskmarker. Fastän koantiloper är savannspecialister har de alltid varit fåtaliga här.
Eftersom det finns många bytesdjur finns det också många rovdjur. Många studier av hyenors, lejons och servalers ekologi och beteende har kunnat utföras i kratern, eftersom djuren sedan lång tid är vana vid fordon.
Noshörning
Spetsnoshörningen, den svarta noshörningen, är i dag kanske Afrikas mest hotade djurart, vilket är ett direkt resultat av tjuvjakt. Nu görs nästan allt som står i mänsklig makt för att skydda de återstående noshörningarna. Ngorongoro är en av de sista platserna i Tanzania där man numera tämligen säkert kan få se noshörning.
Lejon
Lejon tar som regel eget byte, men när det är möjligt tar de gärna över ett byte som andra slagit.
Noshörning.
Stomoxys-fluge angripet lejon
Lejon lever i flock med besläktade honor som har ungar med en dominerande hane. Flocken kan bestå av 10-20 individer. För närvarande finns det fem huvudflockar, där var och en har ett väl försvarat och definierat revir. Honorna försvarar det mot andra honor, och hanar försvarar det mot andra hanar. 1962 reducerades lejonen av stickflugor, Stomoxys, till cirka 15 individer. Antalet byggdes dock snart upp till 60-100 individer, vilket har varit det normala fram till 2001. Då utbröt ånyo en Stomoxys-epidemi, och då dog åtminstone 6 av populationens knappt 70 individer.
1962 reducerades lejonen av stickflugor, Stomoxys, till cirka 15 individer. Antalet byggdes dock snart upp till 60-100 individer, vilket har varit det normala fram till 2001. Då utbröt ånyo en Stomoxys-epidemi, och då dog åtminstone 6 av populationens knappt 70 individer.
Vattensamlingar
Den sodarika Makatsjön drar till sig mängder av fåglar. Vilka arter som besöker sjön beror på den blandning av soda och friskt vatten som för tillfället råder. Sodasjöar tillhör en typ av saltsjöar som bildas i avloppslösa bäcken, där avdunstningen överstiger tillförseln av vatten. En sodasjö har mycket höga halter av natriumkarbonat (soda) och andra salter. Skära flamingos i stora mängder dominerar synintrycket från sjön. Den mindre flamingon finns i stort antal medan den större är betydligt fåtaligare. Mindre flamingo äter främst blågrönalgen Spirulina, medan den större äter olika små ryggradslösa djur.
Vadare springer gärna i strandkanten och söker föda. Många av dem känner vi igen hemifrån som till exempel småsnäppor, gluttsnäppor, skärfläckor och sandlöpare. Andra kommer från sydeuropa eller Asien som t.ex. mongolpipare, styltlöpare och dammsnäppor. Men det finns förstås rent afrikanska arter som till exempel trebandad strandpipare och krokodilväktare. Över vattenytan svävar gråhuvade måsar, skäggtärnor och sandtärnor. Sporrgäss och nilgäss går eller vilar längs stranden, och på vattenytan simmar kapänder och hottentott-änder. Grymtande från flodhästar kan höras, men ljudet kommer inte från sodasjön, utan från något av de kringliggande träsken med färskvatten.
Ngorongoro Conservation Area
Ngorongoro-kratern var en gång en stor vulkan som kollapsade för miljontals år sedan. Själva kratern har en yta av 260 kvadratkilometer, och upptar endast 3% av hela naturvårdsområdet Ngorongoro Conservation Area i norra Tanzania. Naturvårdsområdet gränsar och övergår i väster till Serengeti nationalpark och i öster till Great Rift Valley. Förutom en mångfald av biotoper, som medför en fantastisk viltrikedom, innehåller området några av världens rikaste arkeologiska utgrävningsplatser som Olduvai och Laetoli.
Klimat
Ngorongoros klimat påverkas av årstiden och geografin. Trots att det är två regnperioder faller praktiskt taget allt regn mellan november och maj. Det kan dessutom variera kraftigt mellan åren. Vanligen kan man färdas i området under hela året, även om det stundtals kan vara mycket leriga vägar, och därmed svårframkomligt. Juni och juli är de kallaste månaderna. Senare på torrsäsongen fylls luften av damm, och ibland rök från gräsbränder, vilket medför att sikten blir dålig på långa avstånd. Varmt väder återvänder i oktober, och när regnen kommer tillbaka blir sikten återigen klar.
Här hittar du fler bilder
Du klicka på djurets eller växtens namn för att komma till bilden
Däggdjur
Babian, grön babian, 
Papio anubis
Buffel, 
Syncerus caffer
Gnu, vitskäggig gnu, 
Connochaetes taurinus
Grantgasell, 
Gazella granti
Hyena, fläckig hyena, 
Crocuta crocuta
Lejon, 
Panthera leo
Noshörning, spetsnoshörning, svart noshörning, 
Diceros bicornis
Thomsongasell, 
Gazella thomsoni
Zebra, 
Equus burchelli
