Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Havsborstmaskar

Havsbortsmaskar (polychaeter) är en mångfaldig grupp av ringmaskar (Annelida) med över 10 000 beskrivna arter. De flesta lever på antingen mjuka eller hårda havsbottnar från tidvattenszonen till de största djupen.

En del polycheter är holopelagiska, det vill säga de lever i det fria vattnet, några få förekommer i sötvatten och ytterligare några få finns i fuktiga miljöer på land.

Omkring 500 arter är kända från svenska vatten, de flesta av dessa finns på västkusten i helt marina miljöer. Beroende på den lägre salthalten i Östersjön sjunker antalet polychaetarter där snabbt till bara en handfull, till exempel i Stockholms skärgård.

Denna djurgrupp uppvisar en stor variation i storlek från under en millimeter till flera meter långa arter. Bland födostrategierna finns olika sätt att filtrera, sedimentätare, rovdjur, växtätare och asätare.

Livscykel

Många havsborstmaskar har en livscykel där fortplantningen sker i det fria vattnet, där de avger ägg och spermier som blir till en liten simmande trochophora larv. Larven stannar i det fria vattnet olika länge och antingen äter den småplankton eller så lever den av resurserna som den fick med ägget.

Efter denna period sätter sig larven på botten och genomgår en mer eller mindre radikal metamorfos, förvandling, till den vuxna formen.

I andra fall släpper honan inga ägg i vattnet utan tar emot spermier och har yngelvård. Larverna kan sedan ha en kort period där de simmar fritt eller så bottenfälls de direkt.

I ytterligare andra fall stannar honor och hannar på botten men släpper speciella delar av kroppen som simmar upp i vattnet och genomför fortplantningen.

Stora variationer

Den utseendemässiga mångfalden är lika stor som mångfalden av födosätt och fortplantningsstrategier. Vissa polychaeter lever i rör, andra är aktiva och kryper eller simmar omkring. Många av de rörbildande arterna har en tentakelkrona som de fångar mat och andas med. Andra använder ett par palper för att välja ut matpartiklar.

Erranta (icke rörbildande) former är ofta utrustade med en beväpnad eller obeväpnad proboscis (svalg) som de kan stjälpa ut för att fånga byten.