Lyssna
Gråsuggor
Gråsuggor hör hemma bland kräftdjuren och lever på land men även djuphavsarter. Födan är vissna löv, gärna från hassel och lönn.
Gråsuggorna lever i marken främst av dött växtmaterial. Vissna löv som legat ute en tid och invaderats av mikroorganismer kan vara en lämplig kost, gärna sådana som innehåller relativt mycket kväve och som är relativt lätta att bryta ner, till exempel hassel och lönn. Det kan finnas särskilt många gråsuggor på till platser där mycket fjolårslöv samlats.
Ofta kan man också hitta gråsuggor i gamla stubbar och under murkna vedbitar. Sannolikt äter de en blandning av växtmaterial och mikroorganismer som finns där. De har stor betydelse för finfördelningen av de vissna löv (förnan) som samlas på marken och utgör en del av markens näringsväv.
Gråsuggans miljö. Bild: Björn Sohlenius
Arter i Sverige
Det finns cirka 25 arter gråsuggor i Sverige. Här är några exempel:
- Murgråsugga, Oniscus asellus. Troligen den vanligast som man hittar utomhus i till exempel skogsmark. Blir upp till 17 mm lång.
- Källargråsugga, Porcellio scaber. Också vanlig, påträffas ofta inomhus i till exempel fuktiga källarlokaler. Ungefär lika stor som föregående.
- Klotgråsugga, Armadillidium cinereum. Denna kan rulla ihop sig till ett klot. Förekommer främst i lövskogar, särskilt på kalkrik mark. Flera närstående arter. Blir 18 mm lång.
- Philoscia muscorum är en mindre art, 10 mm, som förekommer i sydsvenska lövskogar.
- Trichoniscus pusillus är en av våra minsta landgråsuggor, 2-5 mm lång. Finns i fuktig mark i förnan, bland löv och under bark på nedfallna grenar.
Litteraturtips
Sohlenius B., 1969, Biotiska relationer i markfaunan. - Zoologisk revy, 31: 55-63