Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Kackerlackor inomhus

I Sverige har vi några arter kackerlackor som sporadiskt lever inomhus.

De vanligaste arterna är de som beskrivs nedan. De angivna utvecklingstiderna, antal stadier etc. är ungefärliga, då kackerlackornas livscykel är klimatberoende och därmed mycket varierande. Andra arter, mer tillfälliga gäster av naturen, kan komma in med personligt bagage i samband med utlandsresor, varuleveranser etc.

Orientalisk kackerlacka

(ett äldre svenskt namn är torraka)
Blatta orientalis

Orientalisk kackerlacka.

Vuxen orientalisk kackerlacka, från enheten för entomologis samlingar.

Utseende

Hane: 17 - 30 mm i kroppslängd, med 10 - 16 mm långa vingar.
Hona: 20 - 30 mm i kroppslängd, med 3 - 6 mm lång vingar.
Äggkapseln: Svart till färgen; 8 - 10 mm x 5 mm.

Livshistoria och beteende      

Arten kräver varm och fuktig miljö med adekvat födotillgång där den kan leva oberoende av yttre miljöpåverkan.

Vuxen hane.

Vuxen hane, detalj från handkolorerad figur från von Borcks Skandinaviens rätvingade insekters naturalie-historia anno 1848.

Vid normal rumstemperatur producerar honan 5- 10 äggkapslar, ibland fler, med ett interval av 1 - 2 veckor. Äggkapseln innehåller omkring 16 ägg. Honan bär den med sig ett dygn, sedan lägger hon den ifrån sig. Ibland klistrar kan honan fast den med ett sekret från munnen, som kan vara blandat med pappersfragment eller annat skräp för att kamouflera äggkapseln, och på så sätt undgå upptäckt från djur letande föda.

Efter 2 - 3 månader kläcks äggen, och en ca. 6 mm lång förstastadienymf kläcks. Det tar omkring ett års tids för nymferna att bli vuxna kackerlackor. De genomgår mellan 6 och 12 nymfstadier. De vuxna kan leva flera månader.

Nymf med vinganlag.

Nymf med vinganlag.

Den orientaliska kackerlackan är allätare (omnivor) och kan bära med sig sjukdomsalstrande bakterier då de bland annat vistas i avlopp. På grund av de relativt små vingarna kan den inte flyga, men klättrar väl på vertikala ytor och rör sig snabbt, varför den lätt sprider sig.

Förekomst och spridning      

Den orientaliska kackerlackan förekommer i upphettade miljöer såsom lagerlokaler, varuhus, växthus, tvättinrättningar, skolor, hotell, resturanger, privata hus, och i England till och med i kolgruvor.

Den kan till och med klara sig utomhus om den har tillgång till artificiellt uppvärma platser, såsom en föruttnande soptipps spillvärme.

Arten kommer ursprungligen från Nordafrika, men är nu en kosmopolit. Från Nordafrika spred den sig vägen över Mindre Asien (Turkiet, Ukraina), sedan upp över västra Ryssland, till Baltikum och till den svenska provinsen Finland, innan den vid mitten av 1700-talet tog sig över Östersjön till Stockholm och det egentliga Sverige.

En annan viktig inkörsport var det ostindiska kompaniets kontor i Göteborg. Det synes som om arten höll sig i dessa städer rätt så länge. I mitten av 1800-talet finns uppgifter om dess förekomst i Skåne och Gälve där den så sent som 1918 var i sin nordligaste utpost. Från västra Ryssland spred sig även den in över Europa, och sedemera över Atlanten till nya världen.

Namnförklaring

Det latinska ordet blatta betyder kackerlacka. Det latinska ordet orientalis som betyder uppstigande sol, och öster. Detta åsyftar att arten kom österifrån in till våra trakter - se ovan. Det äldre namnet torraka kommer från det finska ordet torakka som i sin tur kommer från det ryska ordet torakan, som är dessa språks namn på detta djur.
Så namnet kom med djurets invandring från öster.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Blattodea
Familj: Blattidae
Släkte: Blatta

Amerikansk kackerlacka

Periplaneta americana

Vuxen hane.

Vuxen hane, detalj från handkolorerad plansch från von Borcks Skandinaviens rätvingade insekters naturalie-historia anno 1848.

Utseende

Hane: 35 - 43 mm i kroppslängd, med 28 - 36 mm långa vingar.
Hona: 27 - 37 mm i kroppslängd, med 22 - 30 mm långa vingar.
Äggkapsel: Brun när den är nylagd, svart senare. 7 - 9 mm x 5 mm.

Livshistoria och beteende      

Äggkapseln produceras 3 - 7 dygn efter parningen. Honan klistrar fast den på ett lämpligt ställe. Nymferna kläcks efter 1 - 3 månader beroende på temperaturen. De är då ca. 3,5 mm långa.

Arten behöver minst rumstemperatur för att klara sig, och det kan ta upp till ett år för nymfen att bli vuxen. Nymfer i grupp växer fortare än ensamma individer. En hona kan producera 30 - 50 äggkapslar under sitt vuxna liv, som vara upp till flera månader långt. Varje äggkapsel kan innehåller 6 - 28 ägg.

Nymf.

Nymf.

Utveckling av obefruktade ägg (parthenogenes) förekommer. Arten kan klara sig utan mat för längre perioder. Den vuxna kackerlackan kan leva mellan 100 och 700 dygn.

Förekomst och spridning

Arten trivs i temperatur något högre än rumstemperatur. Den har en övre temperaturgräns på 33° C. Den förekommer på många olika ställen såsom lagerlokaler, varuhus, hotell, skolor, zoologiska trädgårdar, bagerier, växthus, och till och med i kolgruvor i England.  

Australisk kackerlacka

Periplaneta australasiae

Australisk kackerlacka.

Vuxen hane, från enheten för entomologis samlingar. Foto: Bert Gustafsson

Artens ursprung är tropiska Afrika varifrån den har spridit med slavtransporter till Västindien, och sedan till Norra, Centrala och Södra Amerika. Den är numer en kosmopolit. Den kommer in med varuleveranser. Även om båda könen kan flyga vid varm väderlek, så är det inte en troligt spridningsväg, utan den håller sig helst i sin varma miljö.

Naturaliehistoria      

Linné beskriver den amerikansk kackerlacka som ny för vetenskapen år 1758 (p 424) i Systema naturae..., och anger dess förekomst i Amerika. På 1840-talet är den vanlig i Sverige. I Göteborg och andra sjöstäder började den inkvartera sig i varumagasiner och packbodar.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Blattodea
Familj: Blattidae
Släkte: Periplaneta

Utseende

Hane: 27 - 34 mm i kroppslängd, med 21 - 28 mm långa vingar.
Hona: 28 - 32 mm i kroppslängd, med 22 - 26 mm långa vingar.
Äggkapsel: 9 - 12 mm x 5 mm.

Livscykel och beteende      

Livscykeln är lik den amerikanska kackerlackan P. americana (se ovan). Äggkapseln innehåller 20 - 26 ägg, och grävs ner eller döljs av honan. Honan kan producera 20 - 30 äggkapslar. Utvecklingen för nymferna är snabbare än hos P. americana. Det tar ungefär ett år för den att bli fullvuxen.

Förekomst och spridning

Den australiska kackerlackan förekommer i plantskolor, lagerlokaler, varuhus och andra uppvärmda byggnader. Den kommer ursprungligen från tropiska Afrika och spreds via slavhandelsn till nya världen. Den kommer in med exempelvis bananer.

Namnförklaring     

Det grekiska order peri betyder omkring, och det latinska ordet planeta som betyder vandrade stjärna, beskriver tillsammans artens sätt att sprida sig omkring. Det latiniserade ordet australasiae beskriver artens förekomst på den australiska kontinenten.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: ArthropodaKlass: Insecta
Ordning: Blattodea
Familj: Blattidae
Släkte: Periplaneta

Tysk kackerlacka

Blatella germanica

Tysk kackerlacka.

Tysk, vuxen kackerlacka, från enheten för entomologis samlingar.

Utseende

Hane: 10 - 13 mm i kroppslängd, med 8 - 10 mm långa vingar.
Hona: 12 - 15 mm i kroppslängd, med 9 - 12 mm lång vingar.
Äggkapseln: Först vit, därefter rosa, ljusbrun till brun i färgen; 7 - 8 mm x 3,0 x 3,5 mm.

Livshistoria och beteende

Äggkapseln innehåller omkring 37 ägg. Redan 2 dygn efter parningen kan honan producera en äggkapsel. Honan bär med sig äggkapseln nästan tills nymferna kläcks, vilket är omkring 4 - 6 veckors tid.

De nykläckta nymferna är ca. 3 mm långa. Det tar omkring 2 - 4 månader innan de blir vuxna. Som vuxna lever de flera månader, och honan producerar under denna tid 3 - 7 äggkapslar. Båda könen flyger bra vid vid varmt väderlek och kan då sprida sig till nya ställen.

Tysk kackerlacka.

Tysk kackerlacka. Vuxen hona och förstoring av äggkapseln, detalj från handkolorerad plansch från von Borcks Skandinaviens rätvingade insekters naturalie-historia anno 1848.

Förekomst och spridning

Den tyska kackerlackan förekommer i upphettade byggnader, och föredrar varma och funktiga miljöer såsom hotell, resturanger, bagerier och varuhus. Den förekommer inte så ofta i privata hem eller växthus.

Artens ursprung är i Afrika i regionen Etiopen och Sudan. Därifrån har arten långsamt stridit sig via grekiska och feniciska skepp till den europeiska kontinentern vilket var omkring 1200 f.Kr. till ca. 300 f.Kr. Sedemera kom den upp till oss via Tyskland. I St. Peterburg var de okända ända till 1813, då de vid den ryska arméens återtåg från Preussen blev hemförda och spred sig bort till Sibirien.

Till Sverige kom de med de Ostindiska kompaniets skeppen till Göteborg på 1700-talet, och till Stockholm. Till Karlskrona kom de så sent som 1840-talet.

Namnförklaring

Det latinska ordet blatta betyder kackerlacka. Ändelsen ella indikerar liten, det vill säga liten kackarlacka, vilket stämmer då den tyska kackerlackan är mindre art än de andra som förekommer inomhus. Det latinska ordet germanus är det latinska namnet på det Germanska riket. Det beskriver den tyska kackerlackans anhalt på vägen till våra trakter, och det land där den först upptäcktes.

Systematik

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Blattodea
Familj: Blattellidae
Släkte: Blattella

Brunbandad kackerlacka

(kallas även för TV-kackerlacka)
Supella longipalpa

Brunbandad kackerlacka.

Brunbandad kackerlacka. Vuxen kackerlacka, från enheten för entomologis samlingar.

Utseende

Hane: 10 - 14 mm i kroppslängd, med 11 - 16 mm lång vingar.
Hona: 10 - 13 mm i kroppslängd, med 7 - 8 mm långa vingar.
Äggkapsel: ljust rödbrun, 4 - 5 mm x 3 - 3 mm.

Livshistoria och beteende

Honan klistrar fast äggkapseln med ett sekret från munnen ungefär ett dygn sedan hon producerat den. Den innehåller upp till 18 ägg, som tar 2 - 3 månader att utvecklas. Nymferna behöver 3 - 6 månader för att bli fullvuxen. Den vuxna kackerlackan lever i 5 - 9 månader. Honan kan producera 10 - 30 äggkapslar. När den blir skrämd flyger den iväg.

Förekomst

Den brunbandade kackerlackan förekommer i hus med centraluppvärming och i kontorsfastigheter. Förekommer i skrivbords- och byrålådor, bakom tavlor, bokhyllor, bakom tapeter, i TV-apparater (som ett av de svenska namnen anger).       Arten har sitt ursprung i tropiska Afrika, har spridit sig till Västindien med slavtransporter, och är numer en kosmopolit. Till Europa kom den i början av förra seklet, på 1910-talet till södra Frankrike, och till Väst-Tyskland i mitten av 1950-talet.

Namnförklaring

Det latinska ordet supellex betyder håshållsgods, möbler, utensilier och beskriver gott artens vistelse. De latinska orden longos och palpo betyder lång respektive röra eller känsel, och torde syfta på de långa palperna (mundelar).

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Blattodea
Familj: Blattellidae
Släkte: Supella
Systematik

Litteraturtips

Bernström, J., 1941, Om den orientaliska kackerlackans, Periplaneta orientalis (LINNÉ), första uppträdande i Sverige. - Fauna och Flora, 36: 14-19.
Cornwell, P. B., 1968, The Cockroach, vol. I. A Laboratory Insect and an Industrial Pest. (London).
Harz, K. & Kaltenbach, A., 1976, Die Orthopteren Europas III / The Orthoptera of Europe III [Series Entomologica, 12:169-306](Haag)
Huldén, L. & Huldén, L., 2003, Den orientaliska och den tyska kackerlackans ankomst till Finland. - Entomologisk Tidskrift, 124: 201-207.
Linné, C., 1758, Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. 10:e upplagan (Holmiae [= Stockholm]). [Faksimilupplaga, 1959 London]
Marshall, J. & Haes, E. C. M. , 1990, Grasshoppers and allied insects of Great Britain and Ireland (Colchester)
Mourier, H., Winding, O. & Sunesen, E., 1975, Skadedjur och andra gäster inomhus (Stockholm).
Ragge, D., R., 1965, Grasshoppers, Crickets and Cockroaches of the British Isles. (London)
Sjöberg, F., 1998, Naturens nollåttor eller en berättelse om staden som störning. I: Anonym, Staden himmel eller helvete. Tankar om människans i staden (Stockholm), sidorna 42-52.
von Borck, J. B., 1848, Skandinaviens rätvingade insekters natural-historia (Lund).
Åkerlund, M., 1991, Ängrar - finns dom ...? Om skadeinsekter i museer och magasin. (Uppsala).

Se även litteraturförteckningen vid kackerlackornas huvudsida.