Större (Allmän) snabelsvärmare

Större eller allmän snabelsvärmare, Deilephila (Pergesa) elpenor, är en färgglad svärmarfjäril som man i skymningen under för- och högsommaren kan se besöka blommor i trädgården.

Men mer ofta ser man under hög- och sensommaren dess stora spekatulära gråa larv ute på promenad. Arten är allmänt förekommande i stort sett i hela landet, med undantag för de norra delarna.

Ägg

Honan lägger ägg den andra eller tredje natten efter parningen. Hon kan då lägga 400 ägg. De är ovala till formen och glänsande ljusgröna till färgen med ett mycket fint nätverk på översidan, vilket gör att inte syns då honan lägger dessa på värdväxtens blad

Larv

Larven har i framänden ett litet huvud, och i bakänden ett kort analhorn, som är kännetecknande för svärmarlarver (det är längre hos de flesta andra svärmararterna). Den nykläckta larven är endast 4-5 mm lång. Larven håller sig under dagen dold vid basen på stjälken av värdväxten. Men ibland kan man finna den sitta och sola på värdväxten. Enligt uppgifter från den engelska litteraturen kan larven "simma" om den skulle ramla i vatten då den kan leva på växter i vattenmiljö. Det tar ungefär 3-4 veckor för larven att bli fullvuxen, och då blir den 60-80 mm lång. Den lever på måror, mjölkört, kaprifol, trampört, balsaminer, vin Vitis, fuchsior, nattljus Oenothera. Den påträffas under juli - august. Den unga larven är ofta grönaktig för att vara väl kamouflerad på värdväxten. Men när den blir äldre så skiftar den färg mot grått eller brunt. Denna färg utgör ett lämpligt skydd för den fullvuxna larven då den lämnar växten och vandrar iväg på marken för att finna något lämplig ställe att gräva ned sig för och att förpuppa sig.
Larver

Puppa

Puppan är gulbrun-mörkt rödbrun med svarta punkter och mörka vingslidor. Den är 35-47 mm lång. Den övervintrar som puppa till nästa år.

Fjärilen

Den vuxna fjärilen har en vingbredd av 50-70 mm. Den förekommer på ängar, fält och i trädgårdar under juni-juli. Där besöker den i skymningen väldoftande blommor som till exempel syren, kaprifol, vänderot, mjölkört, gökblomster, hesperisas och floxar.

Namnförklaring

Det vetenskapliga namnet Deilephila (Pergesa) elpenor som Linné gav arten 1758 kommer från några grekiska ord och från den grekiska mytologin. "Deile" som betyder kväll eller skymning, och "phileo" som betyder älska som en vän, syftar på fjärilarna flygvanor vid den tiden på dygnet. Elpenor var Odysseus följeslagare, som trollkvinnan Circe förvandlande till ett svin. Larvens korta huvud när det är tillbakadraget och dess ihopdragna thoraxsegment påminner litet om ett svintryne.

Vidare är namnet porcellus hos den mindre snabelsvärmaren av samma härledning och betyder griskulting. Detta kommer från Thomas Mouffets beskrivning från 1585 i Insectorum sive minimorum animalium Theatrum som publicerades först 1634, vilket torde ha inspirerat Linné till det liknande namnet. Även det svenska namnet är av liknande ursprung, men kanske litet förskönat. Ordet snabelsvärmare kommer av larvens utseende när den drar ihop sig och då även påminner om en liten elefantsnabel. Men när det kom i bruk i Sverige är oklart. Ordet snabel från tyskans Schnabel är från 1734. I Linnés andra upplaga av Fauna svecica.. från 1761 har han inte angivit något svenska namn på arten, så det bör vara yngre än så.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Lepidoptera
Familj: Sphingidae
Släkte: Deilephila (Äldre namn: Pergesa)
Systematik

Bildkällor:
Hübner, J., 1805-1824, Sammlung europäischer Schmetterlinge. (Augsburg)
Spuler, A., 1910, Die Raupen der Schmetterlinge Europas 2:a uppl., IV. Band (Stuttgart)

Litteraturtips:
Emmet, A. M., 1991, The Scientific Names of the British Lepidoptera. Their History and Meaning. (Colchester, Harley Books)
Friedrich, E., 1986, Breeding Butterflies and Moths - A practical Handbook for British and European Species (Colchester)
Gildchrist, W. L. R. E., 1983, Sphingidae, I: Heath, J. & Emmet, A. M. (Red.), 1983, The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland, vol. 9: 20-39. (Colchester).
Gullander, B., 1971, Nordens svärmare och spinnare. (Stockholm)
Nordström, F. & Wahlgren E., 1935-1941, Svenska fjärilar. Systematisk bearbetning av sveriges storfjärilar Macrolepidoptera. (Stockholm).
Pittaway, A. R., 1993, The Hawkmoths of the Western Palaearctic. (Colchester). Rougeot, P.-C. & Viette, P., 1980, Svärmare och spinnare i Europa och Nordafrika. Sphinges, Bombyces, Ctenichidae. En bestämningsbok. (Stockholm)