Aspfjäril

Vingarna är på översidan svarta eller brunsvarta, och när de är nykläckta har de en blåglänsande skiftning. Ett antal spridda vita fläckar pryder framvingarnas yttre delar.

På bakvingarna finns ett vitt tvärband liksom ett vågformat rostrött band innanför kanterna.

Bägge könen är mycket lika men honan är oftast lite större och har på bakvingarna större och tydligare vita teckningar. Undersidan är övervägande färgad i rostrött.

Aspfjäril förekommer framför allt i södra och mellersta delarna av landet. Mot norr blir den sparsammare, och den finns inte längre kvar norr om Umeåtrakterna. Från att ha varit ganska ovanlig, verkar den ha blivit något allmännare under senare tid.
Den flyger vanligen på småvägar i skogsområden med asp.

Fjärilen besöker aldrig blommor för nektarintag. I stället sitter den gärna på vägar och dricker vatten från någon regnvattenpöl. Den söker sig gärna till starka dofter som exempelvis kadaver eller spillning. (Den som vill kan lägga ut en surströmming i aspfjärilmarker och se vad som händer.)

Honan besöker 3-4 meter höga aspar där hon lägger de mattgröna äggen på ovansidan av bladen.

Larven lever på asp och övervintrar som larv i ett sammanrullat blad som den fäster på en kvist. Aspfjäril är Dalslands landskapsinsekt.