Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Revben

Schematisk skiss av fågelskelett efter Brehm 1924, med revbenen utmärkta. Foto Ulf Carlberg

Revbenen varierar i antal, från tre par hos afrikanska näshornsfåglar, till nio par hos svanarna. Revbenets övre del (den dorsala) sitter fast i bröstkotan, och den undre delen (den ventrala) är fästad i bröstbenet. Det bakåtriktade utskottet, processus uncinatus, på den dorsala delen stödjer mot det påföljande revbenet. Revbenens mer eller mindre platta form bidrar till att fåglarna har strömlinjeformad kropp.

Revben ejder

Revben hos ejder, Somateria mollissima, med bröstkotorna, bröstbenet och höftbenet utmärkta. Från Naturhistoriska riksmuseet samlingar, Öland 1988. Skalstreck: 50 mm.

Namnförklaring, etymologi

Det svenska ordet revben kommer från fornsvenskans rifben och är känt före 1520. Dess betydelse kan härledas från rev (fornsvenskans rif) som är en styckningsdel kring revbenen. Även ett gemensamt germansk ursprung finns och en trolig besläktning med grekiskans orophe för tak.

Huvudet - kraniet

Ryggraden
Halskotor
Bröstkotor
Svanskotor

Skuldergördeln
Skulderbladen - scapulae
Korpben - coracoid
Nyckelben - claviculae

Främre extremiteten – vingen
Överarmsbenet - humerus
Strålben och armbågsben - radius och ulna
Mellanhandsbenen
Fingrar
Bröstben - sternum

Bäckengördeln
Bäckengördeln (höftbenet - ilium, sittbenet -ischium, blygdbenet - pubis)

Bakre extremiteten – benet
Lårben - femur
Skenben och vadben - tibia och fibula
Mellanfotsbenen - tarsometatarsus
Tår

Författare och foto Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet.