Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Bäckengördeln

Schematisk skiss av fågelskelett efter Brehm 1924, med bäckengördel utmärkt. Foto Ulf Carlberg

Bäckengördeln består av höftbenet (ilium), sittbenent (ischium) och blygdbenet (pubis). Både höftbenet och sittbenet är fastvuxet vid korsbenet och framförliggande bröstkotor. Blygdbenet är delvis sammanvuxet med sittbenet. De bakre extremiteterna är fästade vid bäckengördeln.

Bäckengördel fiskmås

Bäckengördeln hos fiskmås, Larus canus, med höftbenet (ilium), sittbenet (ischium) och blygdbenet (pubis) utmärkt. Från Naturhistoriska riksmuseet samlingar, Chelyuskinhalvön, Ryssland. Skalstreck: 10 mm.

Namnförklaring, etymologi

Vårt svenska ord höft kommer från lågtyskans hüft och kom in i vårt språkbruk 1538. Sittben kommer av ordet för det ben man helt enkelt sitter och vilar kroppen på, det är känt från 1715. Blygdben är namngvning på benen i bäckenregionen och känt sedan 1805. Ilium betyder inälvor eller skrev på latin. Ischium betyder höftled på latin. Pubis betyder skrev på latin.

Huvudet - kraniet

Ryggraden
Halskotor
Bröstkotor
Svanskotor

Skuldergördeln
Skulderbladen - scapulae
Korpben - coracoid
Nyckelben - claviculae

Främre extremiteten – vingen
Överarmsbenet - humerus
Strålben och armbågsben - radius och ulna
Mellanhandsbenen
Fingrar
Bröstben - sternum
Revben

Bakre extremiteten – benet
Lårben - femur
Skenben och vadben - tibia och fibula
Mellanfotsbenen - tarsometatarsus
Tår

Författare och foto Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet.