Pingviner

Pingvinerna är anpassade att leva i svalt klimat, och de förekommer på södra halvklotets sydliga delar. De olika arterna varierar i storlek men liknar ändå varandra.

Pingviner skiljer sig ganska mycket åt i storlek och vikt trots att de är relativt lika i kroppsform och dräkt. Huvudsakligen är de blåsvarta eller blågrå på ovansidan, medan undersidan är vit.

Pingviner har en tät fjäderdräkt uppbyggd av tre lager korta fjädrar. De har en strömlinjeformad byggnad, och vingarna är reducerade till starka, smala och styva "fenor" med vilka de kan ta sig fram genom vattenet med hög fart. Fötter och ben är korta och kraftiga, och benen är placerade långt bak på kroppen.

När pingvinerna simmar används benen tillsammans med stjärtfjädrarna som roder. Det som skiljer arterna åt - tofsar, streck, band eller teckning - finns oftast på huvudet och övre delen av bröstet.

Dunungen är vanligen enfärgat grå eller brun.

Anpassningar

Pingviner är huvudsakligen anpassade till att leva i ett svalt klimat. I tropiska trakter förekommer de enbart i anslutning till kalla havsströmmar som Humboldtströmmen eller Benguela- och Agulhasströmmen.

För att klara av att hålla sig varma i en kall omgivning har pingvinerna en mycket tjock, tät och vattenavvisande fjäderdräkt. Dessutom har de ett ordentligt fettlager innanför huden, och ett system av blodkärl som fungerar som ett slags värmeväxlare i benen och vingarna.

Kejsarpingviner kan dyka ned till 560 meters djup, och stanna under vattenytan upp till 20 minuter. Glasögonpingviner simmar i farter på 5-10 km/tim, och är i genomsnitt under ytan i 2,5 min, men kan vara under i upp till 5 min.

Kungspingvinhanar har förmågan att lagra mat i magsäcken upp till tre veckor. Eftersom hanarna ibland får stå och ruva äggen under många dagar innan honorna avlöser dem, har de utvecklat förmågan att länge lagra mat och samtidigt hålla den något så när färsk.

Ägg

Hos de flesta pingviner består äggkullen av två ägg, men kejsarpingvinen och kungspingvinen lägger ett ägg.

Ruvningstiden varierar beroende på art, från 32 till 63 dygn. Ägget hålles vid en temperatur av +39°C i den hudflik som det ligger i, trots att den omgivande temperaturen kan ligga på -40°C och vinden kan blåsa med en hastighet av 40 meter per sekund.

Föda

Pingvinernas viktigaste föda är kräftdjur, fiskar och bläckfiskar, som de jagar, fångar och sväljer under vattnet. Men när pingvinerna befinner sig i fasta, när de står och ruvar, äter de bara snö för att hålla vätskebalansen.

Finns bara på södra halvklotet

Pingvinerna är en fågelgrupp som enbart finns på södra halvklotet, i Antarktis, på Nya Zeeland, i södra Australien, i Sydamerika norrut till Peru och Galapagosöarna, och i södra Afrika.

Artlista

• Kungspingvin - Aptenodytes patagonicus
• Kejsarpingvin - Aptenodytes forsteri
• Åsnepingvin - Pygoscelis papua
• Adeliepingvin - Pygoscelis adeliae
• Ringpingvin eller hakremspingvin - Pygoscelis antarctica
• Victoriapingvin eller nyazeeländsk tofspingvin - Eudyptes pachyrhynchus
• Snares tofspingvin - Eudyptes robustus
• Sclaters tofspingvin - Eudyptes sclateri (atratus)
• Klipphopparpingvin - Eudyptes chrysocome (crestatus)
• Kungstofspingvin eller vitkindad pingvin- Eudyptes schlegeli
• Macaronipingvin eller gulltofspingvin - Eudyptes chrysolophus
• Gulögd pingvin gulögonpingvin - Megadyptes antipodes
• Dvärgpingvin blå dvärgpingvin - Eudyptula minor
• Nyazeeländsk dvärgpingvin - Eudyptula albosignata (räknas av vissa forskare såsom en underart till dvärgpingvingen, Eudyptula minor albosignata)
• Glasögonpingvin, kallas även för sydafrikansk, afrikansk eller jacasspingvin - Spheniscus demersus
• Humboldtpingvin - Spheniscus humboldtii
• Magellanpingvin - Spheniscus magellanicus
• Galapagospingvin - Spheniscus mendiculus

Namnförklaring

Ordet pingvin kommer från det franska ordet "pengouin" som har samma innebörd. Det har förekommit sedan 1685 i svenska språket.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Chordata
Klass: Aves
Ordning: Sphenisciformes
Familj: Spheniscidae
Systematik

Vill du veta mer?

I utställningen Polartrakterna finns olika arter av pingviner.

Litteraturtips

Harrison, P., 1985, Havsfåglar, en fälthandbok (Stockholm)
Modig, A., 2001, Extrema överlevare. - Forskning och Framsteg, 36(3): 8-15.
Perrins, Ch. & Middleton, A. Red., 1985, Jordens djur, Fåglarna 1. (Stockholm)