Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Fågelholkar

Genom att bygga fågelholkar kan du hjälpa fåglar att hitta bra boplatser där de kan lägga ägg och få ungar. Hösten är bästa tiden på året att sätt upp nya fågelholkar, men det går även bra under vintern.

Om du sätter upp nya fågelholkar under hösten och vintern så hinner de både vädras ut ordentligt och få lite patina så att de smälter in naturens färgskala, innan det  är dags för fåglarna att flytta in och skaffa sig ungar. Nya holkar som hängs upp på våren blir sällan bebodda första sommaren, utan fåglarna väljer hellre en äldre holk att bygga bo och lägga sina ägg i. Holkarna fungerar även som övernattningsutrymmen för fåglar som stannar kvar över vintern.

Fågelholk. Telaverad blyertsteckning av Ulf Carlberg

Att bygga en holk

Använd ohyvlat virke så att de vuxna fåglarna och ungarna kan klättra utan att halka. Virket ska vara obehandlat så att fåglarna inte påverkas av skadliga kemikalier.

Tänk på att snedsåga mellan frontstycket och bakstycket för att få passform med takstycket.

Ingångshålet ska borras snett uppåt inåt för att förhindra att regnvatten rinner in. Klä gärna holkens tak med tjärpapp för att undvika att fukt tränger in och orsakar rötangrepp.

Spika fast ett lång längsgående trästycke på holken baksida. Med detta man fäster holken mot underlaget.

Ingångshålens diameter varierar beroende på vilka gäster man vill ha i holken.

  • 3 cm passar talgoxe, blåmes, entita, talltita, svartvit flugsnappare och rödstjärt.
  • 5 cm passar stare, göktyta, gråsparv, pilfink och sparvuggla.
  • 8-9 cm passar kaja, skogsduva och pärluggla.
  • 14 cm passar knipa, storskrak och kattuggla.

Holkens olika delar sågas ut enligt denna ritning

Placering

Holkarna placeras på lämpliga platser i trädgården, vanligtvis på träd, men även på husväggar. Man bör eftersträva ekologisk uppsättning - undvik att spika direkt i trädet. Ett alternativ är att använda fastspikade tvärslåer på holkens baksida som man hänger upp i exempelvis en grenklyka. Plastklädd ståltråd (spaltetråd) kan användas till att binda upp mindre holkar.

Höjden över marken viktig för de olika arterna. Höjden skall vara betryggande för att förhindra inspektion från katter. Starar, gråsparvar, pilfinkar, kajor, svalor och tornseglare bor gärna nära varandra. De andra arterna kräver betydligt större avstånd till närmaste holk.

Holken ska placeras i skugga. I vilket väderstreck holken vetter mot bryr sig fåglarna däremot inte om.

Specialholkar

Förutom den vanliga typen av fågelholk som passar för flertalet arter, så kan du skräddarsy holkar för att passa utvalda gäster. Nedan ges ett litet smakprov på några sådana.

Fågelholkens historia

Ordet "holk" kan spåras till det fornsvenska ordet "holker" som betyder urholkat föremål.

I den danska boken Fåglar som hobby kan man läsa "...att det sedan urminnes tider varit så populärt att sätta upp holkar och fågelbord." Från Sverige finns det uppgifter om att slottsförvaltningen på en holme i Norrström i Stockholm byggt ett så kallat "swanehus" redan på senare hälften av 1500-talet. Detta torde vara en av de tidigare uppgifterna om konstruerade hus för fåglar - men om de frivilligt bebodde huset eller förpassades dit förtäljer inte uppgifterna.

August Strindberg låter berätta (1888) från Stockholms skärgård att "Äggning i holk utöfvas mest mot skraken, som tåligt låter begagna sig till värphöns". Så det fanns även en rent praktisk tillämpning i detta.

Läs mer om holkar och fåglar

Fågelungar - från ägg till utflugna

Boktips

Bolund, L., 1978, Holkarnas fåglar (Stockholm)
Jansson, K., 1964, Fågelholkar. - Sveriges Natur, 2: 64: 55-60.
Rosenberg, N. T., 1960, Fågelholkar och utfordringsplatser, sidorna 183-189, I: Lundevall, C.-F. & Österlöf, S. (Red.), Fåglar som hobby (svensk översättning, Stockholm)
Strindberg, A., 1928, Skärkarlslif - berättelser (5:e upplagan, Stockholm)
Wessnert, G. (Red.), 2000, Människan och djuren i den medeltida staden. - Stockholms medeltidsmuseum, Utställningskatalog, 11: 1-58.