Glasögonbjörn (Ursus ornatus)

Naturalhistoria - Ludovico Söderström

Etiketten bär bland annat texten "L. Söderström", vars livsöde det finns en del av intresse att berätta.
      
Ludovico Söderström lärde känna en engelsk legationssekreterare vid namn Hamilton i Sverige, och kom som 28-åring att följa med denne till det fjärran landet Ecuador 1868. Han verkade några år i den engelska legationens tjänst, var sedan framgångsrikt verksam som affärsman under några år och skapade sig en avsevärd förmögenhet. Men hans största verksamhet var i den diplomatiska banan där han tjänade olika nationer och blev en respekterad och väl ansedd man - Don Ludovico som landets innevånare plägade att titulera honom. Han var slutligen svensk generalkonsul i Quito under åren 1912-1927.
      
Men Ludovico Söderströms stora intresse var naturen, i det spännande och biologiskt rika landet i Sydamerika. Han samlade mycket djur och tack vare detta material som han skänkte till olika museer och institutioner, bland annat Naturhistoriska riksmuseet har vi god kunskap om faunan i Ecudaor. Han var även mycket hjälpsam mot naturforskare som kom på besök - vilket gav honom epitetet "alla naturforskares vän".
      
Mot slutet av sitt liv drabbades han av reumatism och kunde själv inte företa fältarbete, utan förlitade sig på lokalbefolkningen. Sjukdomen förhindrade honom även att få återse sitt fosterland. Han slutade sina levnadsdagar den 4 juni 1927 vid en ålder av 88 år och hade då tillbringat två tredjedelar av sitt liv i Ecuador. Men då hade hans älskade Ecuador förändrats, den så rika faunan hade utarmats på grund av rovgirigt samlande för snöd ekonomisk vinning. På sin dödsbädd testamenterade han hela sin samling av kolibrier till Riksmuseet via professor Einar Lönnberg på den vertebratzoologiska avdelningen. Lönnberg var även grundare och redaktör för Fauna och Flora och skrev en del om Söderströms material, samt en minnesteckning över denne vid hans bortgång.