Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18

  • Huvudmeny

Fjällräv

Fjällräven är ett hunddjur och har en av djurvärdens varmaste pälsar. Den är allätare och är känd för sina långa vandringar. I Sverige är fjällräven idag begränsad till fem kärnområden på gränsen till Norge.

Biologi

Fjällräven (Vulpes lagopus) (tidigare Alopex lagopus) är ett hunddjur som tillhör genuset Vulpes, där också rödräven (Vulpes vulpes) ingår. Linné gav den namnet Canis lagopus, men den benämningen används inte längre.

Storlek

Fjällräven är tämligen liten, cirka 45-67 cm lång (25-54 cm lång svans), vilket är jämförbart med en stor katt. Den är specialiserad på att leva i kylan och har därför kort nos, korta rundade öron och en mycket tät päls. Pälsen är faktiskt en av djurvärldens varmaste och  håller fjällräven varm även vid temperaturer ner mot 40 minusgrader. 

Pälsfärg

Pälsen förekommer vanligtvis i två varianter, vit och blå. Den vita varianten övergår på sommaren till en kort brun päls med ljus undersida, medan den blå varianten är blå-grå på vintern och enfärgat brun på sommaren.

I fjällen förekommer mest den vita varianten, medan den blå är vanligare hos rävar vid kusten. Sannolikt är detta en historisk anpassning till vad som fungerat bäst som kamouflage i de två olika miljöerna.

Pälsfärgen är ärftlig och den blå varianten är dominant. Fjällräven kan även ha en tredje väldigt ovanlig färgvariant, sandfärgad, som orsakas av en mutation hos både vit- och blåfärgade rävar.

Fjällrävsvalpar, i mitten med sandfärgad päls. Foto: Svenska fjällrävsprojektet, Klara Jansson.

Fjällrävsvalpar, i mitten med sandfärgad päls. Foto: Svenska fjällrävsprojektet, Klara Jansson.

Ekologi

Lyan

De vuxna djurens liv kretsar kring boplatsen, lyan, som brukar vara utgrävd i en kulle eller ås uppe på kalfjället. Lyan kan ha allt från ett par, upp till flera hundra ingångar. Det förekommer även lyor i annan terräng, till exempel under stora stenblock.

Ofta hittas lyorna tack vare den frodiga grönska som omger dem, vilket är resultatet av gödsel i form av spillning och matrester som samlas på lyan.I lyan lever oftast bara ett rävpar, men det händer att en lya delas av fler rävfamiljer.

Fortplantning

Fjällräven lever i monogama parförhållanden som kan vara livet ut. Parningen sker i mars och ungarna föds i maj-juni. Kullarna består vanligtvis av 5-10 valpar, men upp till 18 valpar kan förekomma. Båda föräldrar hjälper till att sköta om och skaffa mat till valparna, vilket de gör ända fram till början av hösten.

 

 

Redan vid nio månaders ålder blir fjällräven könsmogen. Valparna stannar ibland kvar i föräldrarnas revir och hjälper till att föda upp nästa års kull. Annars sprider sig unga djur vanligtvis för att etablera nya revir, ibland långt från området där de föddes. Fjällräven är faktiskt känd för extremt långa vandringar (upp till 100 mil) i jakt på föda och partners.

Diet

Fjällräven är allätare, men äter mest olika smådjur. Den kan också äta bär och under vintern äter den gärna av kadaver. I fjällvärlden är den i hög grad beroende av smågnagare, som också utgör basföda för många andra rovdjur. Tillgången på gnagare varierar dock i cykler med flera års mellanrum. Under år med mycket smågnagare, så kallade "lämmelår", ökar fjällrävarnas kullstorlekar och fler ungar överlever.

Fjällämmel. Foto: Vendela Lagerholm

Fjällämmeln (Lemmus lemmus) är ett av fjällrävens favoritbyten. Foto: Vendela Lagerholm

Historik i Skandinavien

Under den senaste istiden var fjällräven utspridd över stora delar av norra halvklotet, inklusive Europa. Man har hittat lämningar av fjällräv i exempelvis Belgien och Tyskland. Efter att inlandsisen drog sig tillbaka, var den ett av de första däggdjur som vandrade in i Skandinavien.

I takt med att klimatet blev varmare, minskade fjällrävens utbredning. Förmodligen försvann den helt och hållet under en varm period för mellan 9000-5000 år sedan. Den återkom dock till fjällvärlden och har därmed varit en del av vår fauna i flera tusen år.

Antal fjällrävar i Skandinavien

Hur många fjällrävar som en gång fanns i Skandinavien är väldigt svårt att uppskatta, men man kan säkert anta att de varit betydligt fler och mer utspridda än idag. Under 1800-talet var fjällräven vanligt förekommande i stora delar av fjällen och stammen bestod av tusentals djur.

Jakt och andra hot

Jakt på fjällräv förekom redan på medeltiden. På 500-talet omnämns handel med "blå skinn" från norra Skandinavien, som mycket väl kan ha kommit från fjällrävar. Mot slutet av 1800-talet intensifierades jakten allt mer, som en följd av ökad efterfrågan på den värdefulla pälsen. Resultatet blev en dramatiskt minskning av antalet djur och tillslut hotades hela stammens existens. För att hindra utrotning fridlystes fjällräven 1928. Norge och Finland följde efter med fridlysning 1930, respektive 1940.

Trots att hotet från jakt till stor del försvann, återhämtade sig inte fjällrävarna. Istället var de återigen nära att bli utrotade mot slutet av 1900-talet. Vid den här tiden hade stammen också blivit splittrad och dessutom tillkom ett nytt hot i form av klimatuppvärmning.

Stammen idag

Idag är fjällräven begränsad till fem kärnområden i Sverige. Alla ligger nära den norska gänsen, spridda utmed fjällen från Jämtland i söder till landets allra nordligaste spets.