Frullanior

Släktet Frullania är ett av de artrikaste släktena bland bladlevermossorna. I hela världen finns flera hundra arter, företrädesvis i tropiska och subtropiska områden.

Mossan bildar platta skott som förgrenar sig i ett plan och är gröna eller rödbruna på grund av sekundära pigment. Frullanior växer på trädstammar, helst på lövträd, och på klippor, mer eller mindre tätt tryckta mot underlaget eller något utstående. Bladen är kluvna i två flikar, en större övre bladlik flik och en mindre säcklik flik. Den senare är antingen halvklotformig och hjälmlik, eller avlångt cylindrisk. På tyska kallas frullanior därför "Wassersack-Moose" (vattensäckmossor). Hos några arter faller bladflikarna lätt av och kan ge upphov till nya plantor (vegetativ förökning).

I Sverige finns det fem Frullania-arter. Två av dessa (pälsfrullania F. austinii och värmlandsfrullania F. oakesiana) är mycket sällsynta, den senare finns endast i Värmland medan den första finns i Värmland och Uppland. De tas båda upp på den svenska rödlistan, där värmlandsfrullania är starkt hotad och pälsfrullania är sårbar. Våra andra arter, klippfrullania F. tamarsici, späd frullania F. fragilifolia och hjälmfrullania F. dilatata, är vanligare, men har alla visat sig vara känsliga för luftföroreningar. De har därför minskat i tätbefolkade områden i olika delar av Europa och betraktas som hotade i vissa länder.

Bland frullaniorna hittar man några av de få mossor som kan ge upphov till kontaktallergier. De allergiska reaktionerna orsakas av frullanolid, en så kallad sesquiterpenoid, och symptomen liknar dem som kan förorsakas av gingko-trädet och växter i familjen Anacardiaceae. Framför allt är det skogsarbetare som kommer i kontakt med stora mängder obarkat virke med mycket epifyter som kan drabbas av denna typ av problem.