Den 5-15 cm höga fjällsippan blommar i juni och juli. Den är ganska vanlig ovanför trädgränsen på kalkrik sand- eller skiffergrusmark. Den har givit namn åt dryasheden, en vegetationstyp som, förutom fjällsippa, brukar innehålla många ovanliga fjällväxter. Fjällsippa var en av de första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden.
Linné skrev 1755
Växer allmänt i Lapplands fjäll. Bladen avbildas spetsiga av de flesta, då de i stället är i hög grad trubbiga och nästan urnupna. Den ständigt grönskande vackra växten är den täckaste av fjällväxterna med sina snövita blommor.
Jag har kallat denna växt Dryas efter dryaderna, de i ekar boende gudomligheterna, emedan bladen förete en viss likhet med eklöf.
skrev Linné 1737 i Flora Lapponica (svensk översättning av T. M. Fries (1905).
Fjällsippa är Lapplands landskapsblomma.
Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet
Fjällsippa. Foto: Lars-Åke Janzon