Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Mars, med Vallis Marineris, den största kända kanjonen i solsystemet, i mitten av bilden. Planeten är brunröd mot svart bakgrund.

Mars

Mars, den fjärde planeten från solen, är mest lik jorden när man jämför hur lång tid det tar för planeten att snurra ett varv runt sin egen axel: 24 timmar och 37 minuter jämfört med våra 23 timmar och 56 minuter. Men eftersom Mars ligger mycket längre bort från solen (228 000 000 km) är dess år 687 dygn långt. Bilden intill visar Mars, med Vallis Marineris, den största kända kanjonen i solsystemet, i mitten av bilden.

Foto: NASA/JPL-Caltech

Stora formationer

Mars (6 792 km i diameter) är lite mer än halva jorden i storlek, men den har enorma geologiska formationer som är större än på någon annan planet.

Två exempel:

  • Olympus Mons, den största vulkanen i solsystemet, är mer än 22 000 meter hög, ungefär tre gånger högre än Mount Everest, den högsta toppen på jorden.
  • Vallis Marineris, som är ett system av skrevor och raviner (kanjon), är 4 500 kilometer långt, upp till 600 kilometer brett och 7 kilometer djupt. Denna kanjonen, är den största i solsystemet och nästan tre gånger Sveriges längd från norr till söder (cirka 1 600 kilometer).

Kall planet

Mars befinner sig omkring 80 miljoner kilometer längre bort från solen än vår planet. Temperaturen nattetid på planetens norra halvklot sjunker sommartid till -88°C och värms upp till -12°C mitt på eftermiddagen. Vintertemperaturen vid polerna sjunker till -150 °C medan temperaturen vid Mars ekvator då och då kan stiga till 20°C.

Redan våra förfäder uppmärksammade Mars tack vare att planeten är synlig för blotta ögat, att den rör sig (precis som de övriga planeterna rör sig) och att den har en klar röd-orange färg. Färgen kommer från planetens yta, som är täckt av stoftpartiklar bestående av stora mängder järnoxid. Samma stoft blåses upp i planetens himmel och får den att se persikofärgad ut, inte blå som den himmel vi är vana vid här på jorden.

Flytande vatten

Om det är någon annan planet i solsystemet där det kan ha funnits liv eller där det kan finnas någon form av mikroskopiskt liv idag, så är det Mars. Forskningsresultat från ett antal olika rymdsonder både i omloppsbanan runt planeten och från utforskningar av ytan, visar omfattande bevis på att det har funnits stora mängder flytande vatten på Mars. Om det fanns tillräckligt med vatten och tid för liv att uppstå innan vattnet – och förmodligen livet – försvann är en fråga som vetenskapsmännen ivrigt försöker besvara.

En isfylld krater på Mars. NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter avbildade denna relativt unga, isfyllda krater nära Mars nordpol i december 2019. På håll ser den ut som en liten blodfläck på en tygbit.

En isfylld krater på Mars. NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter avbildade denna relativt unga, isfyllda krater nära Mars nordpol i december 2019. Foto: NASA/JPL/University of Arizona

Besök och forskning

Mars har studerats med hjälp av meteoriter som kommit från planeten, teleskop, rymdskepp som varit iomlopp runt planeten och robotar som har rört sig över dess yta.

År 2020 sköt NASA upp rovern (strövaren) Perseverence, som landade på Mars februari 2021 i en krater som heter Jezero. Uppdraget kommer bland annat bestå av att ta prover från Mars yta, som skall hämtas senare och skickas till jorden. Du kan följa Perseverences framsteg här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

En kulle på Mars. NASA:s Perseverance Mars-rover tog den här bilden av "Santa Cruz", en kulle cirka 2,5 kilometer från rovern i april 2021. Hela scenen är inuti Mars Jezero-krater; kraterns kant kan ses på horisontlinjen bortom den bruna kullen.

En kulle på Mars. NASA:s Perseverance Mars-rover tog den här bilden av "Santa Cruz", en kulle cirka 2,5 kilometer från rovern i april 2021. Hela scenen är inuti Mars Jezero-krater; kraterns kant kan ses på horisontlinjen bortom kullen. Foto: NASA/JPL-Caltech/ASU/MSSS

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: Gavin Kenny