Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

Foto: Wikimedia

Sveriges geologi

Här kan du läsa om berggrunden i Sverige, hur den bildats och förändrats sedan årmiljoner tillbaka.

Berggrunden bildas

Den Fennoskandiska (Baltiska) urbergsskölden, som Sverige är en del av, började bildas för drygt 3 miljarder år sedan. Den största delen av berg-grunden i norra och östra Sverige bildades för cirka 1900-1750 miljoner år sedan.

I sydvästra Sverige bildades huvuddelen av berggrunden för 1700 till 1550 miljoner år sedan, och har sedan deformerats och omvandlats vid flera tillfällen fram till för 900 miljoner år sedan. När Grönland kolliderade med Skandinavien för cirka 420 miljoner år sedan gav det upphov till den svenska fjällkedjans berggrund.

Stora Le-Marstrands-formationen på ön Åstol, med omväxlande lager av basalt och gråvacke-sediment och skärande pegmatitgång.

Stora Le-Marstrands-formationen på ön Åstol, med omväxlande lager av basalt och gråvacke-sediment och skärande pegmatitgång.

Landskapet förändras

I områden med ung berggrund kan man ofta se hur landformerna avspeglar den underliggande berggrunden. Särskilt tydligt är det runt aktiva vulkaner, där kratrar och lavatäcken präglar landskapsbilden.

I områden med äldre berggrund, som hos oss i Skandinavien, är sambanden mindre tydliga. Här beror terrängens landformer mer på årmiljoner av vittring och erosion än på de ursprungliga strukturerna i berggrunden.

Geologi på kartan och i samhället

Geologiska kartor visar jordarternas eller bergarternas fördelning på landytan. Geologi är en vetenskap med många praktiska tillämpningar, till exempel att hitta och utvinna naturresurser som olika slags sten, metaller och mineral.

Även vid storskaligt byggande, exempelvis vägar och broar, behövs geologisk kunskap för att undvika ras.

Geologiskt forskning kan även hjälpa till att skapa övervakningssystem och kunna förutsäga jordbävningar eller vulkanutbrott.

Nedslagskratrar i Sverige

Nedslag av större meteoriter eller små asteroider har åstadkommit ett antal mer eller mindre kraterformade strukturer i den svenska berggrunden, så kallade nedslagskratrar, impaktkratrar eller astroblem. Den största och mest kända är Siljansringen.

Läs mer om dessa kratrar på Nedslagskratrar i Sverige.

Fennoskandia Fennoskandias berggrund

Sverige utgör geologiskt en del av den Fenno-skandiska (eller Baltiska) urbergsskölden, vilken också omfattar Norge, ...

Fennoskandias utveckling

Sverige utgör geologiskt en del av den Fennoskandiska (Baltiska) urbergsskölden, som började bildas för drygt 3 miljarde...

Kaledoniderna och deras fortsättning Appalacherna i östra Nordamerika (skärt) i en rekonstruktion där den nuvarande Nordatlanten slutits. De Skandinaviska Kaledonidernas motpart ligger längs Grönlands östkust. Grenen i norra Tyskland och Polen är nereroderad och täckt av yngre sediment-bergarter. Äldre berggrund (prekambriskt "urberg") i grått, yngre berggrund i gult. Laurentia = Nordamerika, Baltica = nordöstra Europa. Från "Berg och Jord" (Sveriges Nationalatlas, 1994). Fjällkedjans bildning och uppbyggnad

Den Skandinaviska fjällkedjan kallas på geologspråk för de Skandinaviska Kaledoniderna , efter det romerska namnet på ...

Fjällkedjans landformer präglas till stor del av erosion av glaciärer och inlandsisar. Foto: Åke Johansson. Berggrunden och landskapets former

I geologiskt unga och aktiva områden finns ofta ett nära samband mellan berggrund och land-former. Hos oss i Skandinavie...

Rullstensås Det lösa jordtäcket

Berggrunden är hela tiden utsatt för vittring och erosion. De lösa vittringsprodukterna kan sedan transporteras vidare g...

Utsnitt ur Berggrundskartan 10I Stockholm (SGU Ba 60, Persson m.fl. 2001). Publicerad med tillstånd av Sveriges Geologiska Undersökning. Geologiska kartor

Geologisk kartering är en av geologernas mest grundläggande arbetsuppgifter. I de flesta länder utförs systematiskt kart...

Garpenbergsgruvan Geologin och samhället

Geologi är en vetenskap med många praktiska tillämpningar av stor betydelse för människan och det moderna samhället. Det...

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: Kerstin Lindén