Redan i maj kan man se häggspinnmalens nykläckta larver. De är lätta att se då häggbladen blir sammanspunna till små bon av ljusa spinntrådar som innehåller cirka 50 larver.
Varje larvkull håller samman i ett gemensamt spinn och när bladen i boet är avätna flyttar sig kolonin och gör en ny vävnad.
I juni kan en del häggar kalätits och helt spunnits in av häggspinnmalens larver. När larverna är fullvuxna spinner de en kokong i anslutning till spinnet, och hundratals kokonger kan sitta tillsammans.
Foto: Lars-Åke Janzon
Livscykel
Häggspinnmalen kläcks och blir fjäril under högsommaren. Fjärilarna parar sig och honan lägger sina ägg i klumpar om drygt 50-tal på trädens yngre kvistar. Någon gång under hösten kläcks äggen men larverna kryper inte ut ur äggskalen utan övervintrar inuti äggskalen.
Larverna lever enbart av häggblad. När de kalätit en buske eller ett träd måste de hitta ett nytt häggbestånd. När de är ute och letar efter det beståndet prövar larverna att smaka på de andra växterna de kryper över. Är det många larver som prövar den nya grödan ser det ut som om de ätit av den växten, men den passar inte in i dieten.
Häggspinnmal. Foto: Lars-Åke Janzon
Träden dör inte
Trots att alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad. Angreppen brukar upphöra efter några år då parasitsteklarna som angriper häggspinnmalens larver blivit tillräckligt talrika. Ofta växer bladen ut igen på sensommaren, men bladskruden brukar dock se lite blek och gles ut.
Larvansamling av häggspinnmal. Foto: Lars-Åke Janzon
Författare och fotograf:
Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet