Idag finns det över 8 800 arter av groddjur beskrivna för vetenskapen. En majoritet av dessa är grodor, Anura, följda av salamandrar, Caudata, och sedan maskgroddjur, Gymnophiona. Men varje år upptäcks det nya arter av groddjur, framför allt i tropikerna.
I Sverige finns det elva arter av grodor (inklusive paddor), samt två arter av salamandrar. Maskgroddjur saknas helt och förekommer framför allt i regnskogar runt ekvatorn.
_bei_der_Paarung_im_Gew%C3%A4sser.jpg)
Länk till annan webbplats.
Foto: Thomas Fritz
Åkergroda (Rana arvalis), hanen blir blå under parningstid, medan de i övrigt har samma färg som honorna. En av Sveriges elva arter av grodor.
Länk till annan webbplats.
Foto: Shreeram MV
Exempel på maskgroddjur, Gegeneophis mhadeiensis, som förekommer i Indien. Maskgroddjur lever ofta ett kryptiskt liv i fuktig jord eller vatten, och vi vet fortfarande ganska lite om deras ekologi och beteende jämför med övriga groddjur.
Vad är ett groddjur?
Groddjur kallas även för amfibier. Namnet amfibier kommer från grekiskans "amphi-", som betyder "av båda" eller "dubbelt", och "bios" som är "liv". Det "dubbla livet" anspelar på amfibiernas generella livscykel från ett vattenlevande yngel till en landlevande vuxen. Men som så många gånger i naturen så finns det självklart undantag, för det finns groddjur som lever hela sitt liv på land eller i vattnet. Det finns även de som delvis lever under jord.
Karaktäristiskt för groddjur är deras mjuka och genomträngliga hud, som i kombination med slemproducerande körtlar i huden möjliggör att groddjuren kan ta upp syre direkt genom huden.
Vissa groddjur förlitar sig helt på detta som den artrika familjen lunglösa salamandrar, Plethodontidae. De saknar helt lungor och andas enbart via huden. Denna familj utgör mer än hälften av världens alla salamanderarter.
Den emilianska grottsalamandern, Speleomantes ambrosii, är ett exempel på en lunglössalamander, en grupp salamandrar som saknar lungor och istället andas genom huden och svalget. Denna art finns i ett antal lokaler i La Spezia-provinsen i nordvästra Italien och lever i fuktiga grottor, klippspringor och skogar.
Foto: Benny Trapp
Närkontakt med groddjur
På grund av deras känsliga hud bör man ha rena och fuktiga händer vid hantering av groddjur. Annars riskerar du att gnugga bort det slemmiga hudsekretet som skyddar groddjuren från infektion.
Det är även bra att tänka på att tvätta händerna efter att ha hanterat groddjur, då många producerar gift i huden för att skydda sig mot rovdjur.
Groddjur i människans tjänst
Groddjur betraktas ofta som goda miljöindikatorer. Detta beror bland annat på deras livscykel, från vattenlevande yngel till landlevande vuxna, samt deras känsliga hud. Eftersom groddjur kan ta upp ämnen direkt genom huden är de särskilt känsliga för miljögifter och andra förändringar i omgivningen. Därför används de ofta som indikatorer på miljöns tillstånd.
Från minst till störst
Världens minsta groddjur är grodan Paedophryne amauensis, som endast blir 7–8 millimeter lång. Den är också det minsta landlevande ryggradsdjuret som är känt. Den har inget känt svenskt namn, men det vetenskapliga namnet betyder ”barnpaddan från Amau”, där Amau är namnet på byn i Papua Nya Guinea där grodan hittades för första gången 2009.
.png)
Paedophryne amauensis på ett amerikanskt 10-centmynt. Foto: Rittmeyer et al.
Världens största (nulevande) groddjur är den kinesiska vattensalamandern, Andrias davidianus, som vanligtvis blir omkring en meter lång. Den största individen som hittills har uppmätts i fångenskap var hela 180 centimeter lång och vägde 59 kilo. I det vilda lever naturligt i steniga flodsystem i Kina, men populationen anses vara akut hotad på grund av förlust av livsmiljöer, föroreningar och illegal handel.
En genetisk studie har dessutom visat att det som tidigare betraktats som en enda art i själva verket kan bestå av upp till fem olika arter, spridda i olika flodsystem.
Världens största (nulevande) groddjur, kinesiska vattensalamander, Andrias davidianus. Foto: J. Chen