Grod- och kräldjur

Groddjur

Det finns drygt 4 000 nu levande arter av groddjur. I Sverige har vi 11 arter grodor och paddor. Groddjur, tillsammans med salamandrar (vattenödlor) kallas även amfibier, från grekiskans amphibios, som betyder dubbellevande och syftar på att groddjuren lever både i vatten och på land (även om det finns undantag som är helt vatten- eller landlevande).

Groddjur är växelvarma, det vill säga deras kroppstemperatur är beroende av omgivningens temperatur. I tempererade regioner blir de inaktiva under årets kallare del och i torra områden kan de gå i dvala under torrperioden.

Groddjur andas som vuxna med lungor (med några undantag), men de kan även andas med hjälp av huden. Hudslemmet som groddjuren har för att hindra att huden torkar ut kan hos vissa arter innehålla ett hudgift. Vanligen utvecklas groddjurens larver i vatten och de flesta arter lever i närheten av vatten eller i fuktiga miljöer.

Kräldjur

Kräldjur eller reptiler Reptilia, omfattar drygt 6 500 nu levande arter, som delas in i sköldpaddor, krokodilartade kräldjur, bryggödlor och fjällreptiler (ödlor, masködlor och ormar). I Sverige har vi tre arter ormar.

Till de utdöda grupperna hör dinosaurierna.

Kräldjur har i allmänhet korta ben eller som ormarna inga ben alls. De kännetecknas även bland annat av att huden är täckt av fjäll eller plåtar bestående av förtjockningar av hornämnet keratin.

Fjällen är sammanhängande och överlappar i regel varandra. Deras främsta funktion är att skydda mot avdunstning. Yttersta hudlagret ömsas regelbundet. Hos ormar ömsas skinnet vanligen i ett helt stycke, medan det byts i delar hos övriga kräldjur.

De lägger antingen ägg eller föder levande ungar. I motsats till groddjur finns inget larvstadium. Kräldjur reglar sin kroppstemperatur med hjälp av yttre faktorer, exempelvis solen.

De flesta kräldjur lever i varma miljöer och de är växelvarma, liksom groddjuren.