.jpg)
Antal larver i ett getingbo kan vara tusentals vilket gör dessa till ett viktigt samlat födointag för ett hungrigt rovdjur. Även humlebon eller bikupor kan råka ut för liknande förödelse.
Djuren bär sig lite olika åt och det går att till viss del att avgöra vem som varit framme.
I samhällen av getingar och humlor där endast drottningen övervintrar behövs inget näringförråd till våren, till skillnad från binas bo där hela samhället övervintrar. Därför har getingar och humlor bara vaxkakor med larv- och puppinnehållande celler.
.jpg)
Grävling
Grävlingen gräver upp geting- eller humleboet ur marken. Då dess framtassar är för stora för att kunna pilla ut de enskilda larverna eller pupporna så äter den vaxkakorna hela med sitt innehåll. Om den har turen att påträffa ett bisamhälle så tar grävlingen bara kakorna.
Det finns exempel på grävlingar som vält bikupor för att komma åt honungen.
Bivråk
Med sina klor gräver bivråken ut getingbona och pillar därefter med näbben fram de enskilda larverna och pupporna ur cellerna. Under häckningstiden då mycket föda behövs till de växande ungarna tas hela vaxkakor med sitt innehåll ur getingarnas bon.
De äldre bivråkarna lever av småfåglar och grodor, men även till viss del av humlelarver och -puppor.
Bivråken är en sårbar art i Sverige och ingår i Statens vilt.
.jpg)
Räv
I rävens sommardiet ingår insekter av alla de slag, såsom larver av getingar och humlor.
Troligtvis är spåren efter rävens och grävlingens måltid likartade och svåra att skilja. Men på ställen där inte grävling finns kan man i alla fall säga att det sannolikt är rävens verk.
Björn
Björnen är allätare och ibland äter den insekter som larver, honung och vaxkakor. Den liksom grävlingen förstör vaxkakorna men bryr sig inte om insekterna.