Gnagarna omfattar cirka 1 800 olika arter. Det mest utmärkande draget är de kraftiga och mejselformade framtänderna. Som har tjock emalj på den platta framsidan och växer hela djurets liv.
Gnagare är däggdjur och delas in i tre underordningar:
- Ekorrartade gnagare
- Råttartade gnagare
- Marsvinsartade gnagare
Kroppsbyggnad
Nästan alla gnagare har kraftig, kompakt kropp och korta ben. Många gnagare är små, men i gengäld förökar de sig snabbt och är anpassningsbara till olika miljöer. Den minsta nu levande gnagaren är den afrikanska pygmémusen, som blir cirka 6 centimeter lång och väger 7 gram. Den största nu levande arten är den Sydamerikanska kapybaran, som kan väga upp till 65 kg. Bävern, vårt lands största gnagare, är inte heller särskilt liten utan kan väga knappt 30 kg och bli upp till cirka 1 meter lång.
Hur gnagare lever och äter
Man hittar både simmande, grävande, hoppande och glidflygande arter bland gnagarna. Många arter är sociala och lever i väl fungerande samhällen. Bävern är en av djurvärldens främsta arkitekter med hyddor och dammbyggen som specialitet.
De flesta gnagare är växtätare, men många är mer eller mindre allätare som vid tillfälle kan äta kött utöver sin vanliga växtföda.
I Sverige finns gnagarna ekorre, bäver, hasselmus, buskmus och flera arter råttdjur; sorkar, möss och råttor.
Framtänder från bäver. Foto: Ulf Carlberg
