Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Jonas Hagström, en av museets samlingsansvariga, ringer veckans enda telefonsamtal hem till familjen i Sverige från Antarktis. Foto: Thomas Mörs.

Jonas Hagström, en av museets samlingsansvariga, ringer veckans enda telefonsamtal hem till familjen i Sverige från Antarktis. Foto: Thomas Mörs.

Expeditioner - vi samlar kunskap om jorden

En liten utställning om museets roll i kartläggningen av jordens växt- och djurliv. Vägen till vår moderna kunskap om jorden.

Upptäcktsresande gav sig tidigt ut för att utforska den då kända världen. De samlade in forskningsmaterial – växter, djur, fossil, mineral och vävnadsprover – som ännu förvaras på världens naturhistoriska museer.

Numera är jordens geografi välkänd, men kartläggningen av naturen fortsätter eftersom endast en bråkdel av jordens arter – uppskattningsvis 10 procent – är kända.

Forskare från vårt museum gör forskningsresor till när och fjärran, tillsammans med kollegor från andra länder. Våra samlingar växer ständigt, lånas mellan museerna och besöks årligen av hundratals utländska forskare. Samlingarna är en del av vårt gemensamma arv.

 Polarexpeditioner - då och nu

1901 begav sig en grupp svenska forskare till Antarktis. Det blev en dramatisk resa. Strax före de skulle återvända hem fastnade fartyget i isen och sjönk. De skeppsbrutna fick stanna ännu ett år innan ett fartyg kom till deras räddning. Foto: Naturhistoriska riksmuseet.

1901 begav sig en grupp svenska forskare till Antarktis. Det blev en dramatisk resa. Strax före de skulle återvända hem fastnade fartyget i isen och sjönk. De skeppsbrutna fick stanna ännu ett år innan ett fartyg kom till deras räddning. Foto: Naturhistoriska riksmuseet.

Under expeditionen hittade forskarna bland annat 40 miljoner år gamla fossil av utdöda jättepingviner.

De tidiga utforskarna var generellt män och blev den tidens hjältar. Djur och växter studerades och fossil insamlades och det bistra klimatet mättes.

Drygt 100 år senare fortsätter museet arbetet att samla material i polartrakterna - under säkrare förhållanden och med många kvinnor bland forskarna. Stora isbrytare varvas med mindre expeditioner och få deltagare.

”En anledning till polarexpeditioner är själva äventyret! Att få lämna skrivbordet och civilisationen bakom sig och leva på naturens villkor”, säger museimedarbetaren Jonas Hagström om driften att ge sig ut på expeditioner. Foto: Stefan Hendricks.

”En anledning till polarexpeditioner är själva äventyret! Att få lämna skrivbordet och civilisationen bakom sig och leva på naturens villkor”, säger museimedarbetaren Jonas Hagström om driften att ge sig ut på expeditioner. Foto: Stefan Hendricks.

Forskaren Thomas Mörs hittar fossila trädstammar på Antarktis i nutid. Foto: Benjamin Bonfleur.

Forskaren Thomas Mörs hittar fossila trädstammar på Antarktis i nutid. Foto: Benjamin Bonfleur.

Närkontakt med en isbjörn. Foto: Mario Hopppmann.

Närkontakt med en isbjörn. Foto: Mario Hopppmann.

En exotisk insekt i närbild. Foto: Kjell Arne Johansson.

En exotisk insekt i närbild. Foto: Kjell Arne Johansson.

Utforskande av tropikerna - nu och då

Det flesta av våra växt- och djurarter lever i tropiska områden. Många är ännu okända för vetenskapen och starkt hotade på grund av skövling och hotade livsmiljöer.

Forskare samarbetar världen över för att samla in tropiska växter och djur som sedan samlas på museer där de studeras och beskrivs vetenskapligt. Samlingarna användas även inom olika forskningsområden, bland annat för att kartlägga hur arter är släkt.

Idag är ofta expeditioner samarbetsprojekt där specialister och studenter lär av varandra. Våra forskare delar också med sig av sin kunskap och tar med sig nya upptäckter hem. Här, från en resa till Vietnam. Foto: Johannes Lundberg.

Idag är ofta expeditioner samarbetsprojekt där specialister och studenter lär av varandra. Våra forskare delar också med sig av sin kunskap och tar med sig nya upptäckter hem. Här, från en resa till Vietnam. Foto: Johannes Lundberg.

Skövling av regnskogen är ett ökande hot för våra djur- och växtarter, vilket gör museernas samlingsarbete extra viktigt. Till höger, en ödelagd regnskog som blir en allt vanligare syn. Foto: Nklas Apelqvist.

Skövling av regnskogen är ett ökande hot för våra djur- och växtarter, vilket gör museernas samlingsarbete extra viktigt. Till höger, en ödelagd regnskog som blir en allt vanligare syn. Foto: Nklas Apelqvist.

På bilden Malaisefällan och paret Malaise. Insektsforskaren och uppfinnaren René Malaise reste 1934 till Burma med sin fru Ebba för att testa sin nya insektsfälla, Malaisefällan. Den används än idag av forskare för att samla in insekter över hela jorden. Foto: Naturhistoriska riksmuseet.

På bilden Malaisefällan och paret Malaise. Insektsforskaren och uppfinnaren René Malaise reste 1934 till Burma med sin fru Ebba för att testa sin nya insektsfälla, Malaisefällan. Den används än idag av forskare för att samla in insekter över hela jorden. Foto: Naturhistoriska riksmuseet.

Utställningen på Naturhistoriska riksmuseet. Foto: Bengt Olofsson

Utställningen på Naturhistoriska riksmuseet. Foto: Bengt Olofsson

Stängd

Denna utställning är tyvärr stängd tills vidare på grund av tekniska problem i lokalen.