Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Vad är en art?

Tre olika artbegrepp samt artbildning

Miljöbild från utställningen. Till vänster i bild syns text på väggen "Vad är en art? What is a species?". Till höger syns horn från olika antiloper samt skallar av Homo sapiens och neandertalare längst till vänster.

Arten är ett av de viktigaste begreppen i evolutionsläran. Den är den minsta enheten där blandning av genetiskt material (DNA) är begränsad (men inte helt utesluten). Därför är arter enheter som har skilda historier, vilket gör att ett släktträd kan rekonstrueras.

Ändå är det svårt att säga vad en art egentligen är. Många definitioner, artbegrepp, har föreslagits, men inget fungerar i alla sammanhang. Naturen låter sig inte alltid klassificeras.

Det biologiska artbegreppet

Det mest använda artbegreppet är “det biologiska artbegreppet”. Enligt detta är två populationer  olika arter om de inte i naturen kan para sig med varandra och få barn som i sin tur kan få barn. Det kan finnas många anledningar till detta. Skillnader i beteende, utseende och genetik kan alla vara viktiga. Förmågan att få barn kan inte spåras hos fossil och detta begrepp kan därför inte utan vidare användas på dem.

Igenkänningskriteriet

En variant på det biologiska artbegreppet använder det så kallade igenkänningskriteriet.
Enligt detta måste individer som tillhör samma art kunna känna igen varandra för att kunna para sig. Igenkänningen kan bero på utseende, doft eller något annat. Ibland kan det vara yttre egenskaper, som antilopers horn, som är unika för varje art. Då kan igenkänningskriteriet användas på fossil.

Det morfologiska artbegreppet

I de flesta fall identifieras fossila arter på utseendet (morfologin) hos fossilen. Om två grupper av fossil är tillräckligt olika i en eller flera egenskaper anses de har haft skilda utvecklingshistorier och därför vara skilda arter. Arter kan vara olika utan att utseendet skiljer sig åt. Därför är antalet fossila arter nästan alltid en underskattning av det verkliga antalet.

Neandertalare och nutida människor

Ända sedan det första fyndet av neandertalare i mitten av 1800-talet har man diskuterat om de var en annan art än vi. Det morfologiska artbegreppet tyder på detta. På senare år har det fått stöd av studier av neandertal-DNA som visar att också det biologiska artbegreppet var uppfyllt.

Skallar av neandertalare och Homo sapiens.

Artbildning

Hur arter bildas är en av de svåraste frågorna i biologin. Många sätt har föreslagits.

Ett kallas “allopatrisk artbildning” och var säkert vanligt i människans utveckling. Vid allopatrisk artbildning delas en population i två delar av en barriär (vattendrag, bergskedja eller något annat). Den hindrar individer i ena delen av populationen från att para sig med individer i den andra. Detta gör att de två delpopulationerna börjar skilja sig från varandra.

Om den ena populationen är liten kan detta gå fort. Resultatet blir två populationer som är så olika att de utgör skilda arter.

Illustration av allopatrisk artbildning. En population delas på mitten av en fysisk barriär. De båda delpopulationerna börjar skilja sig åt. När barriären försvinner har det blivit två olika arter.