...och så kommer vi...

Homo sapiens

Vi tillhör arten Homo sapiens. Typiskt för Homo sapiens är hög panna och framskjutande haka. Vi har också andra egenskaper som gör det lätt att känna igen fossil av vår art. Hur vår art uppkommit och utvecklats kan studeras med hjälp av både paleontologi, arkeologi och DNA.

Mannen i montern är den ursprungliga så kallade Cro-magnonmänniskan, hittad i en grotta med samma namn i Frankrike. Fyndet är omkring 30 000 år gammalt.

Vårt ursprung

Studier av fossil och DNA visar att den utvecklingslinje som ledde till Homo sapiens uppstod för ungefär 300 000 år sedan. Det skedde i Afrika. Exakt var är oklart.

De äldsta kända fossilen som säkert tillhör vår art kommer från Etiopien och är 195 000 år gamla. Bättre bevarade fossil, också från Etiopien, har daterats till 160 000 år.

Världsresenär

Paleontologin och arkeologin visar, att för 90 000 år sedan hade Homo sapiens spridit sig till södra delen av mellersta östern. Sedan gick vägen österut och till Australien nådde arten för omkring 50 000 år sedan. För 40 000 år sedan började Homo sapiens inta Europa i konkurrens med neandertalarna.

Den amerikanska kontinenten nåddes för mindre än 15 000 år sedan. Den äldsta fyndplatsen där är Monte Verde i Chile, som är ca 14 000 år gammal. Då stod människan på gränsen till upptäckten av jordbruket, och med den för första gången ett bofast liv. En ny tid var på väg.

Om hudfärg

Hudfärgen hos människor varierar över jordklotet. Det beror framför allt på två saker: behovet av att skydda sig mot skadlig solstrålning och behovet av att få tillräckligt med sol för att producera D-vitamin.

D-vitaminbrist orsakar en bristsjukdom kallad rakit eller engelska sjukan. Personer med denna sjukdom får ett mjukt och missbildat skelett.

Människor i solrika områden har mörk hy för att skydda sig mot solstrålningen. Tack vare den starka solen kan de ändå producera tillräckligt med D-vitamin.

Människor i solfattiga områden har ljus hy, för behovet av att skydda sig mot solens strålar är mindre, och behovet av att få tillräckligt med sol för att täcka behovet av D-vitamin är viktigare.

Fördelningen av hudfärg över jorden är alltså ett resultat av dessa motstridiga processer.

Cro-magnonmänniskans hudfärg

Vår art utvecklades i Afrika. När vi levde där hade vi mörk hudfärg för att skydda oss mot solens strålar. När vi vandrade från Afrika kom vi till solfattigare områden. Då ljusnade hyn.

Människor spred sig från Afrika för mellan 80 000 och 90 000 år sedan och nådde Europa
för 40 000 år sedan Cro-magnonmänniskan i montern är omkring 30 000 år gammal.

När Cro-magnonmannen levde hade evolutionen haft 10 000-tals år på sig att förändra hudfärgen. Därför har man trott att Cro-magnonmannen hade ljus hy.

Men nya studier av DNA från tidiga européer visar att detta inte stämmer. Mannen i montern hade i verkligheten mörk hy.

Hur mörk vet man inte. Bilderna här nedanför ger några alternativ. Ljus hy som den vi oftast ser
i norra Europa idag förekom knappast före slutet på istiden för omkring 12 000 år sedan.

Vad är en människa?

Bland det som tydligast utmärker vår art är vår kultur. Vi producerar konst och musik skrattar, gråter, berättar historier och funderar över framtiden på ett sätt som ingen annan art före oss har gjort.

Är det så vi skall se en människa: en varelse som delar vår tankevärld?

I så fall är vi de enda varelser som kunnat kallas för människor.

Men neandertalarna hade också kultur. De gjorde enkla ristningar och målningar på grottväggar. De smyckade troligen sina kroppar. De lagade sin mat och gjorde rep som kunde användas som bärrremmar.

Var de människor?
Kan vi dra en gräns?

Fakta

Homo rhodesiensis
Tid: 500 000 – 200 000 år före nutid
Fyndplats: Afrika
Värt att veta: Förfader till dagens människa; känd från skallar och tänder.

Homo sapiens
Tid: 200 000 år sedan till idag
Fyndplats: Hela världen
Värt att veta: Utvecklades i Afrika; nådde Asien för 90 000 år sedan, Australien för 60 000 år sedan, Europa för 40 000 år sedan och Nya Världen för 15 000 år sedan.