Gå som du

Om utvecklingen av vår upprätta gång

Den upprätta gången är den egenskap som tydligast skiljer människans utvecklingslinje från våra närmaste släktingar i djurvärlden. Därför är det viktigt att förstå varför vi går upprätt och när och i vilken miljö den upprätta gången utvecklades. De senaste årens upptäckter har givit många nya ledtrådar till detta, men ännu återstår många frågor. Här presenterar vi några teorier kring upprätt gång och deras konsekvenser för oss människor idag.

Utvecklingen av upprätt gång

Vi vet inte när upprätt gång utvecklades eller om den utvecklades en gång eller flera. Den ses ofta som ett kännetecken på människans utvecklingslinje. Men upprätt gång kan ha utvecklats innan vår utvecklingslinje skilde sig från de andra människoapornas.

Det finns många teorier om varför våra förfäder började gå upprätt. Här presenterar vi två, ”huksittandehypotesen” och ”repbrohypotesen”.

Huksittandehypotesen

Enligt huksittandehypotesen utvecklades upprätt gång då skogarna i Afrika blev glesare för omkring 7 miljoner år sedan. Från att ha levt sina liv i träden, där de ätit frukter, blad och skott, började våra förfäder samla nedfallna nötter och frukter, och rotfrukter, som växte under marken. Det var en fördel att kunna samla mycket föda på kort tid för att undvika rovdjur. Det gjorde de genom att sitta på marken och sträcka sig efter mat som fanns runt omkring och på lågt hängande grenar. Det var också bra att kunna bära iväg födan i famnen.

Den som kunde resa sig och göra detta med minst ansträngning hade en fördel. Detta ledde enligt huksittandehypotesen till utvecklingen av upprätt gång.

Repbrohypotesen

För att upprätt gång skall vara effektiv måste man gå med raka knän. Att gå med böjda knän kostar för mycket energi. Schimpansen och gorilla går sällan upprätt och då bara korta sträckor.

En orangutang går bara upprätt när den ger sig ut på trädgrenar som är så smala att den har svårt med balansen. Då går den ovanpå grenarna med raka knän och håller fast med händerna
i en gren ovan huvudet, ungefär som när människor går över en repbro. Enligt repbrohypotesen är vår upprätta gång en vidareutveckling av detta sätt att ta sig fram i träden.

Konsekvenser av upprätt gång

Den upprätta kroppsställningen har påverkat våra kroppar på många sätt. Här till höger ser du några exempel. Dessa delar av kroppen är ofta utsatta för skador hos människan. Vårt skelett utvecklades i hundratals miljoner år för fyrfota gång. De årmiljoner under vilka vi gått upprätt har inte helt lyckats övervinna detta. Alltså har vi ont i nacken, diskbråck, svårigheter att föda barn, ont i knäna och problem med plattfot. Siffrorna i nästa kolumn hör ihop med figuren på nästa sida.

1. Skallen måste sitta ovanpå ryggraden, inte framför den.
2. Ryggraden får en bärande S-form istället för att vara rak. (Kvinnors barnafödande kan ha varit viktigt för denna förändring.)
3. Bäckenet har förkortats och breddats för att bära upp tarmpaketet som tidigare hängde från ryggraden.
4. Knäna har en vinkel mellan överben och underben som är nödvändig för en effektiv,
   balanserad gång.
5. Foten får ett fotvalv, där tåben och mellanfotsben är böjda uppåt för att bära upp vikten mer effektivt.