De äkta européerna

Homo neanderthalensis, Denisovamänniskan

Neandertalarna, Homo neanderthalensis, var de första människosläktingarna som klarade att leva i Europas kalla klimat. De var mycket kraftigt byggda, med grov benstomme och svällande muskler.

Neandertalarnas hjärna var större än den nutida människans, men den var annorlunda byggd,
längre och lägre än hos oss.

Neandertalarna i montern kommer från olika platser och tider i Frankrike och levde i verkligheten inte tillsammans.

Mannen kommer från La Ferrassie och kan vara 70 000 år gammal, kvinnan kommer från Saint-Césaire och är omkring 39 000 år gammal medan barnet kommer från Roc de Marsal
och är 60 000 – 70 000 år gammal.

Anpassningar till kylan

En kort, kompakt kropp avger mindre värme än en lång och smal. Därför var neandertalarnas kroppar bättre anpassade till ett kallt klimat än Homo sapiens med sin långsmala kropp.
En liknande anpassning ses hos nutida människor som levt länge i kallt klimat. Neandertalarna kan ha tillverkat värmande kläder av hudar.

Fast de var kortväxta vägde de mer än nutida människor. De hade sluttande panna och kraftiga benvalkar över ögonen. De saknade vår utskjutande haka.

De kraftiga musklerna var bra när de jagade storvilt, som var en viktig näringskälla på vintern.

Om hudfärg

Hudfärgen hos människor varierar över jordklotet. Det beror framför allt på två saker: behovet av att skydda sig mot skadlig solstrålning och behovet av att få tillräckligt med sol för att producera D-vitamin.

D-vitaminbrist orsakar en bristsjukdom kallad rakit eller engelska sjukan. Personer med denna sjukdom får ett mjukt och missbildat skelett.

Människor i solrika områden har mörk hy för att skydda sig mot solstrålningen. Tack vare den starka solen kan de ändå producera tillräckligt med D-vitamin.

Människor i solfattiga områden har ljus hy, för behovet av att skydda sig mot solens strålar är mindre, och behovet av att få tillräckligt med sol för att täcka behovet av D-vitamin är viktigare.

Fördelningen av hudfärg över jorden är ett resultat av dessa motstridiga processer.

Neandertalarnas hudfärg

Neandertalmänniskan utvecklades och levde i Europa, ett relativt solfattigt område. Därför är man ganska säker på att neandertalarna hade ljus hy så att de kunde producera tillräckligt med D-vitamin.

Nyligen genomförda genstudier på neandertalare visar också att åtminstone vissa av dem var rödhåriga vilket också tyder på en ljus hy.

Denisovamänniskan

År 2010 uppäcktes en ny människoart. Några tänder och ett fingerben hade hittats i Altaibergen i Sibirien. Man trodde det var neandertalrester. Men när man analyserade DNA i benet visade det sig vara rester av en ny art. Lämningarna kunde inte skiljas från neandertalben på utseendet. Därför har arten inte fått något namn. Den kallas bara för 'denisovamänniskan'.

Redan 1980 hade en underkäkshalva hittats i en grotta i Gansuprovinsen, Kina. Den liknade inget man sett där tidigare och hamnade i samlingarna i universitetet i Lanzhou. År 2010 började grottan studeras på nytt och material från underkäken analyserades. Då visade det sig att den kom från en denisovamänniska.

Neandertalarnas redskap

Neandertalarnas typiska redskapskultur kallas Mousterien, efter en fyndplats i Frankrike. Dessa redskap tillverkades på ett mycket mer avancerat sätt än verktyg från den äldre Acheulkulturen.

Neandertalarna kunde på ett exakt sätt bestämma formen och storleken på de redskap som de tillverkade.

Bland redskapstyperna fanns sylar (A i bilden nedan) knivar (B), hammare (C) skrapor, kilar och handyxor.

Varför dog de ut?

De sista neandertalarna dog ut för mindre än 40 000 år sedan. Det finns många teorier om varför detta hände.

Kanske jagades de av Homo sapiens. Men mer troligt är att de utkonkurrerades av vår art, som hade bättre redskap och handelsvägar, det vill säga en mer ekonomisk och framgångsrik social struktur.

Det var särskilt viktigt för omkring 40 000 år sedan, då istiden gjorde en sista framryckning
i Europa.

Fakta

Homo neanderthalensis
Tid: ca 300 000 – 38 000 år före nutid
Fyndplats: Europa, västra Asien
Värt att veta: Utvecklades i Europa; var anpassad till istidsklimatet; hade en hjärna som var större än dagens människas; känd från en stor mängd skelett.

Denisovamänniskan
Tid: oklart, minst 100 000 – 40 000 år före nutid
Fyndplats: västra Asien, västra Kina
Värt att veta: känd från DNA och en käke; närmast släkt med neandertalmänniskan.