Lyssna
Samtalsserien Tyst vår – 60 år senare
3. Het jord – Livet i antropocen
Bör naturen få juridiska rättigheter, hur ser en blå cirkulär ekonomi ut och kan en varmare värld också bli en våldsammare värld?
I denna sista del av seminarieserien får vi lyssna till flera starka röster som författarna Isabella Lövin, Pella Thiel samt museets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och forskare Suzanne Faxneld.
Programmen är inspelade på museet. Programledare är vetenskapsjournalist Henrik Ekman.
När blev människor miljömedvetna? Historikern och författaren David Larsson Heidenblad samtalar med vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Ekman om miljörörelsens historia från Rachel Carsons "Tyst vår" som kom 1962 och fram till idag. (36 min)
För femtio år sedan ägde FN:s första miljökonferens rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm +50 är att högtidlighålla jubileet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen. I det här samtalet diskuteras vad som har hänt på miljöområdet sedan Stockholmskonferensen. Har situationen blivit bättre eller sämre, och hur ska vi jobba framåt? Medverkande: Isabella Lövin, författare och tidigare miljö- och klimatminister, Robin Teigland, professor inom strategi och digitalisering på Chalmers tekniska högskola, och Pella Thiel, ekolog, aktivist och författare. (28 min)
Hur ska klimathotet kommuniceras för att nå ut? Hur skapas intresse för klimatförändringar hos dem som inte alls följer traditionella medier? I det här samtalet diskuteras hur uppmärksamheten på miljöfrågorna varierar väldigt mycket över tid. Vad är det som gör att intresset avtar i vissa perioder medan det blir starkare i andra? Medverkande: Peter Alestig, klimatredaktör Dagens Nyheter, Izabella Rosengren, klimatjournalist och författare, och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. (27 min)
Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Havens surhetsgrad har ökat 30 procent sedan industrialismen. Hur förändrar det förutsättningarna för liv? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer? Ett samtal med Isabella Lövin, författare och tidigare miljö- och klimatminister, Robin Teigland, professor inom strategi och digitalisering på Chalmers tekniska högskola, och Suzanne Faxneld, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet. (40 min)
Klimatjournalisten och författaren Izabella Rosengren har skrivit boken "Hetta" som tar upp hur människan påverkas av extrem värme. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev hon påmind om hur dåligt hon själv tålde värme. Just hur människan hanterar hetta visade sig vara ett ämne som lyst med sin frånvaro i medierna, och det gjorde henne intresserad. Hur har människor som lever på varma platser anpassat sig för att överleva? Vilka verktyg finns och finns det människor som är bättre lämpade för att leva i ett varmt klimat? (27 min)
Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet och han svarar på cirka 7 000 frågor per år från allmänheten. Ofta handlar det om artbestämningsfrågor. Ju mer man lär sig desto mer ser man i naturen, säger Didrik. Hela naturupplevelsen blir mer "högupplöst" när man förstår det man ser. (32 min)
Ända sedan 1960-talet har biologiska prover på växter och djur sparats i stora frysrum hos Naturhistoriska riksmuseet. På den tiden fanns inte tekniska möjligheter till att göra alla analyser, men idag när vi har andra resurser kan vi gå tillbaka till proverna och jämföra med nytagna preparat. Suzanne Faxneld, intendent på Naturhistoriska riksmuseet, visar oss runt i miljöprovbanken som arkivet kallas. (18 min)