Museet i Media V21-22

“In the end – that’s what outreach is all about”

Samantha Lopez Clinton berättar för ForskarFredag: Länk till annan webbplats. In 2024, I had the opportunity to be a utlånad forskare (“borrowed as a researcher”) for around 10 schools across Sweden, both in person and online, reaching about 250 students. It was a truly rewarding experience, and I’m so glad I took part in it. Here’s why I signed up – and what I took away from it.

Ny infrastruktur samlar data om biologisk mångfald

Sverige har en lång och unik tradition av att samla in data om biologisk mångfald, men hittills har det varit svårt att hitta och analysera all information, skriver tidskriften Curie. Länk till annan webbplats. Det ska en ny forskningsinfrastruktur ändra på.

- Syftet med den nya infrastrukturen har varit att ta fram en gemensam plattform så att det blir lättare för forskare att analysera data från många olika källor i sina studier, säger professor Fredrik Ronquist på Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI).

Biologiska mångfaldens dag – hela veckan

Firandet av Biologiska mångfaldens dag den 24 maj i Akalla uppmärksammades brett av media. Här är ett axplock av artiklar och inlägg.

Natursidan Länk till annan webbplats.,TT Länk till annan webbplats., Epoch Times Länk till annan webbplats., Miljö & Utveckling Länk till annan webbplats., Utemagasinet Länk till annan webbplats., Nyhetsbyrån Järva Länk till annan webbplats., Didrik biolog på Instagram Länk till annan webbplats., Erik Hansson på Instagram Länk till annan webbplats., Entomologiska Föreningen på Facebook. Länk till annan webbplats.

Didriks pinnvandring

Se på Svamparella på facebook Länk till annan webbplats.

Jätteartbingo på cykel

Förmiddag i P4 Länk till annan webbplats. följde med en stund då Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på Natursidan.se cyklade artbingo från Djurgården till Akalla by.

Tumlaren är inte kräsen – bred meny avslöjad

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie Länk till annan webbplats. tar forskare hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor.

Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfiskar till ål och bläckfisk. Bakom studien ligger Lunds Universitet i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och SVA.

Getingsommar på väg

En torr maj månad pekar starkt mot en getingrik sommar, rapporterar media över hela landet, bland andra Aftonbladet Länk till annan webbplats. och P4 Stockholm Länk till annan webbplats.. I stora delar av landet är det precis nu de blivande drottningarna bygger bo. För den som behöver ta bort ett aktivt bo tickar klockan.

— Har det varit många getingar ett år kan det blir färre året efter. Det tror vi beror på att det varit tuff konkurrens om boplatser, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Det är bara nyparade drottningar som övervintrar. Är det för kallt och regnigt blir det svårt för ägg och larver att överleva – och svårt för drottningen att hitta mat till sina larver. Även köldnätter under våren kan göra att drottningarna dör innan de hunnit bygga sina bon. Resultatet blir då färre getingar under sommaren.

Allt du velat veta - om hajar

Lyssna på podden Allt du velat veta Länk till annan webbplats. där David Bernvi talar om hajar och om ett barndomsintresse som stannat kvar hela livet.

Det finns få grupper av djur som är lika mytomspunna som hajarna. De beskrivs ofta som skräckinjagande och farliga. I verkligheten är det bara knappt en handfull arter som kan innebära någon fara för oss människor.

Fågelbon i askkoppar

– Talgoxar är en mindre fågel. De brukar lägga bo i skumma hål, berättar jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker för Aftonbladet. Alltifrån ventiler till lampor i lyktstolpar och askkoppar.

– Om de ska bo bland fimpar måste det såklart finnas en balans. Det är inte så nyttigt att växa upp bland nikotinfimpar, men om fågeln lyckats bygga ett bo med tillräcklig boball som separerar fimparna från fåglarna är det ok. Nikotinet kan hålla borta ohyra, men det är såklart väldigt dåligt för ungarna att få nya fimpar på sig.

Utterns namn blev Bernadutter

Stockholmarna har sagt sitt. Omröstningen om vad uttern i Slussen ska heta har avslutats, skriver Mitt i Stockholm Länk till annan webbplats.. Över 2 500 röster lades på de fem olika namnen juryn valt ut bland hundratals förslag: Bellman, Bernadutter, Börje, Drutten och Kolingen. I juryn ingick bland andra Anna Roos, Naturhistoriska riksmuseet.

Pollen

Stockholms pollenallergiker plågas av Norrlands björkar

Trots att björkarna blommat färdigt i Stockholm är pollennivåerna fortsatt höga rapporterar P4 Stockholm. Länk till annan webbplats.

Orsaken är att de nordliga vindarna som varit den senaste tiden fört med sig pollen norr ifrån där björkarna blommar för fullt. Enligt Pia Östensson, intendent på palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet, kommer det här fortsätt ett tag.

Frågan uppmärksammas också i en intervju i P4 Norrbotten Länk till annan webbplats..

Därför är pollensäsongen "krånglig" i år

Pollenallergikernas lidande ser ut att bli en långdragen historia, skriver NorrbottensKuriren Länk till annan webbplats..

– Det är en krånglig säsong hos er i år, säger biologen Pia Östensson.

Just nu är vi inne i björkpollen-toppen, samtidigt är nästa kulmen precis runt hörnet.

”Tyvärr bara att försöka stå ut!”

Eftermiddag P4 Stockholm Länk till annan webbplats. pratar med Pia Östensson om pollensäsongen. Snart är säsongen för trädpollen över. Björkpollen är över i Stockholm, men nu kommer snart gräs.

-Det är tyvärr bara att försöka stå ut. Vi behöver ju pollen.

Säl i Edsviken, Sollentuna

Förra helgen syntes en sälunge på land ändå uppe vid Sollentunavallen, och det var den tredje observationen i år, skriver Mitt i Stockholm Länk till annan webbplats..

Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet konstaterar att det är en gråsälsunge som troligtvis är cirka två månader gammal då de föds i början av maj, och antagligen en hona med tanke på den ljusa pälsen.

– De får dia i två till tre veckor, sedan får kuten klara sig själv. De brukar ligga en del på land ett par veckor innan de går ned i vattnet för att söka föda på egen hand. Den här ser mager och lite uttorkad ut, den ser ut att inte ha börjat äta tillräckligt själv.