Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

|

Museet i media V51

Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan.

Månens äldsta krater är 4,3 miljarder år

Forskningsnyhet: Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes bland annat på Naturhistoriska riksmuseet och med en metod som utvecklats på NordSIMS.

-Implikationerna av våra fynd sträcker sig långt bortom månen, säger Martin Whitehouse, professor på Enheten för geovetenskap på Naturhistoriska riksmuseet. Vi kan använda det vi har lärt oss om månen för att ge oss ledtrådar om förhållandena på jorden under samma tidsperiod.

Läs Naturhistoriska riksmuseets pressmeddelande Länk till annan webbplats. här

Nyheten fick genomslag i ett stort antal kanaler bland andra: forskning.se Länk till annan webbplats., Dagens Ekot Länk till annan webbplats.; Rymdstyrelsen Länk till annan webbplats. Instagram, GöteborgsPosten Länk till annan webbplats., Aftonbladet, NyTeknik, Länk till annan webbplats. Svenska Dagbladet Länk till annan webbplats., Helsingborgs Dagblad, Sydsvenskan med flera.

Det sjukaste som hände – 1986

Jourhavande geolog Jenny Andersson intervjuas i Utbildningsradions podd ”Det sjukaste som hände” Länk till annan webbplats. om det limniska utbrottet vid Nyossjön i Kamerun som dödade över 1 700 människor genom kvävning.

Katastrofen orsakades av ett fenomen kallat limniskt utbrott som sker när koldioxid som samlats på sjöns botten plötsligt frigörs och stiger upp till ytan. Detta kan ske på grund av en jordbävning, förändringar i vattnets temperatur eller andra faktorer som kan störa sjöns stabilitet. Utbrott skapade ett massivt gasutsläpp som kvävde över 1 700 människor och runt 3 000 djur i de närliggande byarna.

Allt du någonsin behövt veta om gran

Här lär du dig allt du kan behöva veta om gran. Och får ett gott skratt. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker gästar Morronpasset Länk till annan webbplats. och pratar gran. När kom granen till Sverige och vilka småkryp kan du hitta i din gran? Hur kommer det sig att olika gransorter luktar olika, vilket träd smakar egentligen bäst och varför är döda granar viktiga? Och hur kommer det sig att Didrik tycker att granskog är häftigare än tallskog.

Museets auktion i Musikhjälpen gav 22 000 kr

Naturhistoriska riksmuseet har via Musikhjälpen auktionerat ut ett exklusivt besök efter stängning där vinnaren av budgivningen får ha museet helt för sig själv och nio gäster. Auktionen drog in hela 22 000 kronor. Hör Didrik Vanhoenacker berätta om besöket live i Musikhjälpen Länk till annan webbplats..

Vetenskapsrådet finansierar 5 personer som sökt medel från EU-programmet MSCA

Andrew Reeve, Naturhistoriska riksmuseet får finansiering av Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats. för projektet: En tropisk fågelfaunas svar på 2,6 miljoner år av klimatförändringar.

Vetenskapsrådet har beslutat att ge medel till fem av de forskare som inte fått finansiering från MSCA i utlysningen Post Doctoral European Fellowship, men fått kvalitetsstämpeln Seal of Excellence. Samtliga forskare har en svensk värdorganisation som Vetenskapsrådet godkänt. Bidraget finansierar verksamhet i Sverige och bidragsperioden är 12–24 månader.

Fästingar i vinterkylan

Varför finns fästingar fortfarande på vintern undrar P4 Morgon Länk till annan webbplats. och hur stor är risken att som människa få en fästing? Didrik Vanhoenacker reder ut begreppen.

Även Vetenskapsradion Länk till annan webbplats. rapporterar med ett något kortare inslag.

Och körsbärsblommor som slår ut i december

Om körsbärsblommor som slår ut i Observatorielunden i Stockholm, berättar P4 Nyheterna Länk till annan webbplats. och Didrik Vanhoenacker. Någon enstaka knopp som slår ut just nu beror troligen mest på ett ”misstag i arbetet” från trädets sida. Men det vi kan konstatera är att våren kommer allt tidigare i takt med klimatförändringarna.

Köttätande ekorrar chockar forskare

Kottar och nötter är väl vad de flesta tänker sig står på menyn för en ekorre. Men en ny studie avslöjar en blodtörstigare sida. Se inslaget på SVT Länk till annan webbplats. och en intervju med Didrik Vanhoenacker på museet. Didrik jämför med den lilla talgoxen.

– Det händer att talgoxar attackerar andra småfåglar och äter deras hjärnor, säger han till SVT.

Museer ska bredda sin finansiering

I regleringsbreven för 2025 har regeringen uppdragit åt statliga museer att redovisa hur de arbetar för att bredda finansiering av sin verksamhet, skriver bland andra Publikt.se. Länk till annan webbplats. ”Vi behöver skaffa oss en bättre bild av hur förutsättningarna ser ut”, förklarar kulturminister Parisa Liljestrand.

Naturhistoriska riksmuseet är ett av de museer som berörs av regeringens krav på återrapportering.

Kulturdepartementets pressmeddelande. Länk till annan webbplats.

Ny invasiv art funnen i Sverige – förbjuden sedan 2016

Storslinga är en vattenlevande växt som sedan 2016 ingår i EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att den är förbjuden att importera, odla eller sätta ut i naturen.

Förra året hittades en annan EU-listad art, kamslinga, i Kalmar län, en art som man fram till dess inte trodde kunde överleva i Sverige. Detsamma gäller för den nyfunna arten, storslinga. Båda arterna härstammar från Sydamerika och tillhör släktet Myriophyllum.

Arterna i släktet Myriophyllum kan vara svåra att skilja från varandra, men genom DNA-test som utförts av Naturhistoriska riksmuseet, har man bekräftat att det är just arten storslinga som hittats.