Museet i media V48

Miljöprovbanken är Europas äldsta med en unik betydelse för landets miljöövervakning - men frysarna börjar bli fulla. Den invasiva plattmasken Obama kan bli ett fall för regeringen. För 50 år sedan upptäcktes ”Lucy” och den moderna paleoantropologin föddes. Kejsarpingvinen Gus är på väg hem till Antarktis efter en lång och tärande omväg via Australien. Och så uppmanas Sveriges alla skolbarn att gå ”ut i naturen och lär!”. Femtio fågelarter och femtio blommor bör alla elever lära sig att känna igen.

Miljöprovbanken fyller 60 år – Europas äldsta

Den här veckan skickade museet ett pressmeddelande om Miljöprovbanken som fyller 60 år i år. SvT Länk till annan webbplats. och Vetenskapsradion har varit på plats och gjort reportage. Museets pressmeddelande Länk till annan webbplats. går att läsa här. På Naturhistoriskas Instagram finns också ett fint inslag om havsörn med bilder från Miljöprovbanken.

Lucy: 50 år – eller tre miljoner år gammal

Hipp, hipp, hurra! I dag är det exakt 50 år sedan ”Lucy” upptäcktes av den svenskättade paleontologen Donald Johanson. Dagens Nyheter Länk till annan webbplats. uppmärksammar firandet och intervjuar Lars Werdelin.

– I mina kretsar har det varit jippon hela året, eftersom man kan säga att det var då den moderna paleoantropologin föddes, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

Varför blev det sådant ståhej om just det här fyndet?

– Det var första gången man hittade ett skelett som var så här gammalt. Man hade hittat fossil innan. Några benbitar här, en skalle där. Men inget skelett som var någorlunda komplett. Plötsligt fanns det något som vi kunde relatera till och som kan uppfattas som en person. Symbolvärdet av det blev väldigt stort.

Lucy var en individ av arten Australopithecus afarensis som levde för lite drygt tre miljoner år sedan. Vi vet att hon var vuxen och att hon hade fött barn och att hon var någonstans mellan 90 och 100 centimeter lång när hon levde.

Efter ovanliga resan – pingvinen Gus simmar hem

En ensam pingvin hittades på en strand i sydvästra Australien, cirka 350 mil från Antarktis.
Men nu är han på väg hem igen efter några veckors rehabilitering, berättar TV4 Nyheterna Länk till annan webbplats. Flyttfågelforskaren Thord Fransson berättar om varför fågeln tagit sig till varmare breddgrader.

När kejsarpingvinen, som kallas Gus, upptäcktes i samhället Denmark i sydvästra Australien var han undernärd och utmattad efter att ha simmat hela vägen från Antarktis. Man kan undra varför Gus simmade den milslånga färden till Australien. Enligt Thord Fransson är det svårt att svara på, men han menar att förändringar i klimatet kan vara en av orsakerna till pingvinens långa färd.

– Vi har ju en pågående klimatförändring. Då finns det risk att de börjar söka efter platser som de skulle kunna leva på.

Men Gus beteende kan också bero på att han helt enkelt är en mycket egensinnig pingvin.

”Ut och lär i naturen!”

Skoltidningen Lära Länk till annan webbplats. har gjort ett reportage med Didrik Vanhoenacker.

Femtio fågelarter och femtio blommor bör alla elever lära sig att känna igen, säger biologen Didrik Vanhoenacker.

-Har du ett stort ordförråd - kan en massa arter – så kan du se intressanta samband, alltså ekologi. Jag tror att det är överoptimistiskt att tänka att de som kommer från mellanstadiet har ett sådan ordförråd av arter att det räcker för att de ska kunna lära sig samband, förstå och analysera naturen och biologin. I förlängningen kan det leda till att man inte förstår hur olika ekosystem eller livsmiljöer fungerar. Och att man inte uppskattar de funktioner olika arter fyller, både för naturen i sig och för människan.

Naturvårdsverket slår larm om Obama – och vädjar till regeringen

Naturvårdsverket slår larm och vädjar nu till regeringen om att ta till nödåtgärder för att stoppa spridningen av den invasiva masken Obama, berättar TV 4 Nyheterna Länk till annan webbplats.. Enligt Naturvårdsverket kan Obama snart utgöra ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och på sikt mot växtodlingen i de områden där etablering sker.

I mitten av november i år hittades den invasiva plattmasken Obama nungara i Skåne. Masken hittades i samband med en inventering sniglar och snäckor i offentliga planteringar i centrala Malmö, och bedöms av länsstyrelsen ha kommit in Sverige genom importerade växter.

Förutom Obama-fyndet i Malmö har ett misstänkt fall hittats i Västra Götaland som utreds av Naturhistoriska riksmuseet.

Massor med rönnbär i år – blir det en kall vinter nu?

Ovanför Kyrkviken i Vallentuna dignar rönnarna av bärklasar. Det är ett riktigt rönnbärsår i år.

Men stämmer det där med att mycket rönnbär ger en sträng vinter? Den frågan ställer tidningen Mitt i Länk till annan webbplats. och det korta svaret är – nej. Bondepraktikans spådom att det kommer en kall vinter när det är rikligt med rönnbär saknar grund.

Att vi har tydliga äppelår, ekollonår och rönnbärsår är obestridligt. För träden och ekosystemet finns en klar poäng med att samma art sätter mycket frö samtidigt.

– Om alla träd sätter frön samtidigt kan inte insekterna äta upp alla bär. De år det är mycket bär kan fåglarna i stället kalasa på överskottet, säger Didrik Vanhoenacker. Meningen är ju att de ska bli uppätna och att fåglarna bajsar ut dem så att trädet kan få barn och barnbarn när fröna gror.

Unik svart hare i Kiruna

En ny svart hare har upptäckts i Kiruna, berättar SvT Länk till annan webbplats.. En mycket ovanlig upptäckt, enligt jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

– Extremt ovanligt, jag har bara hört talas om det två gånger tidigare, och endast i just Kiruna, säger han. Tyvärr lär den inte överleva rovdjuren när den är så synlig, säger jourhavande biologen.