Museet i media v47
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Stort intresse för nya filmen om Jönssonligan med brottsplats Naturhistoriska riksmuseet. Vi ser bilder från inspelningen. Dessutom fortsatt intresse för forskningsprojektet DarkTree och en artikel om trubbnoshörningar.
Stort intresse för nya Jönssonligan
Den nya filmen om Jönsson-ligan är till delar inspelad på Naturhistoriska riksmuseet. Ligan planerar att stjäla ett komplett T-Rex skelett och sälja det för dyra pengar till en skrupelfri affärsman.
Filmen kommer att visas på Cosmonova som första spelfilm någonsin. Vi hoppas att bilder och handling kommer att väcka intresse för museet som spännande besöksmål.
I måndags hölls den första av två pressträffar och mediaintresset var enormt. Ett extra roligt reportage för oss på museet är tidningen Cafés
Länk till annan webbplats. reportage med bilder från inspelningsplatsen.
Upplev inspelningsplatserna från ”Jönssonligan kommer tillbaka”
Den 6 december återvänder den folkkära kriminella organisationen Jönssonligan till bioduken för vad som verkar bli en riktigt spektakulär stöt. I rollerna den här gången ser vi Robert Gustafsson som Sickan, Jonas Karlsson som Vanheden, Anders Jansson som Harry och Jennie Silfverhjelm som Doris.
Stora delar av Jönssonligan kommer tillbaka är inspelad på plats på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Café kan nu (med hjälp från museet) Länk till annan webbplats. avslöja var exakt flera av scenerna spelats in. Det ska sägas att dessa scener självklart inte spoilar filmen.
De sista av sin art
Trubbnoshörningarna sjunger på sista versen men kan kanske räddas med surrogatmammor, skriver Fokus Länk till annan webbplats.. (Artikeln ligger bakom betalvägg).
Artikeln har faktagranskats bland andra av David C. Bernvi, som arbetar på Naturhistoriska riksmuseet.
Fortsatt intresse för Projekt DarkTree
Fredrik Ronquists forskningsprojekt DarkTree fortsätter att väcka intresse.
Kartlägger insekternas okända släktträd
Insektsvärlden är full av gåtor och många kryp är fortfarande helt okända, skriver Extrakt. Länk till annan webbplats. Bara i Sverige tror forskarna att det finns mer än 5 000 insektsarter kvar att upptäcka. Vissa av dem kanske till och med kan rädda liv.
Att forska om insekter kan kännas otacksamt. Särskilt om man fokuserar på våra allra minsta flygfän kan det vara svårt att fånga allmänhetens, politikernas och finansiärernas intresse menar Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet.
−Många attraheras av stora, karismatiska insekter som dagfjärilar, trollsländor, skalbaggar och vårtbitare. Det gäller också oss forskare. Men de flesta insekter är små och oansenliga flugor, myggor och steklar.
För egen del djupdyker han bland dessa anonyma insektsgrupper och försöker förstå hur insekternas värld fungerar. Att ta ett sådant helhetsgrepp om insekternas mångfald var något han blev avrådd från i början av karriären. Det var en återvändsgränd och svårt att få forskningsmedel, sa äldre kollegor, men för Fredrik Ronquist har den utlovade karriärsdöden inte inträffat. Tvärtom är han en av Sveriges mest citerade forskare, och han ser ett växande intresse för insekter.