Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

|

Nyhet

Museet i media V46

Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. En art i timmen dör ut – David Bernvi presenterar sin bok Arter utan framtid i Nyhetsmorgon. Hela Sveriges biolog Didrik Vanhoenacker porträtteras i Sveriges Natur och förklarar i SvT hur en rekordvarm oktober hänger ihop med att färger saknas på årets höstlöv.

Museet i media V46

En art i timmen dör ut

David Bernvi, Enheten för forskning och miljöövervakning intervjuas i Nyhetsmorgon Länk till annan webbplats. och pratar om hotade arter, vilken betydelse det får för våra ekosystem om de dör ut och hur det påverkar oss människor. David presenterar också sin senaste bok Arter utan framtid.

Hela Sveriges biolog

Didrik Vanhoenacker är van att svara på frågor om arter, evolution och märkliga företeelseri naturen. Det handlar om tusentals frågor per år och vid det här laget kallar han sig själv "expert på att vara expert".

Läs reportaget i det senaste numret av tidskriften Sveriges Natur.

Därför är löven annorlunda i år – två färger saknas

Av allt att döma går vi mot det varmaste året i historien, skriver Aftonbladet Länk till annan webbplats.. Det visar färska data från EU:s klimatförändringstjänst Länk till annan webbplats. inom jordobservationsprogrammet Copernicus.

– Tio månader in är det nu så gott som säkert att 2024 kommer att bli det varmaste året någonsin och det första året med mer än 1,5 grader över förindustriella nivåer, säger Samantha Burgess, biträdande direktör för Copernicus, i ett pressmeddelande.

SMHI har de senaste veckorna redovisat hur värmen nosar på rekordnivåer vid olika mätstationer i landet. Stockholm hade exempelvis 15,7 grader Länk till annan webbplats. den 21 oktober, en siffra som bara överträffats senare på året vid två tillfällen sedan 1859. I fredags slogs inte mindre än sju novemberrekord i Norrbotten Länk till annan webbplats..

Varma höstar förändrar återkommande mönster i naturen, en vetenskap som kallas fenologi. Exempelvis kan fästingsäsongen förlängas och träden kan luras att blomma för tidigt, som i Kungsträdgården i december 2020 Länk till annan webbplats..

En annan konsekvens, som på många håll varit tydlig de senaste veckorna, är lövens färg. I år har de varit gulare än vanligt. Rött och orange har saknats.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, uppger för SvT Länk till annan webbplats.att de explosivare färgerna kommer att bli ovanligare i höstens färgpalett framöver.

En rekordvarm oktober

T-shirtväder i mitten av oktober, risk för fästingbett och tråkigare höstfärger. Ny data från SMHI:s väderstationer visar att oktobervärmen i huvudstaden bara överträffats vid två tillfällen tidigare, berättar SvT Nyheter Länk till annan webbplats.. Och med klimatförändringarna spås varmare väder sent in på hösten bli ett vanligt förekommande fenomen.

2024 väntas bli det varmaste året som uppmätts och oktober månad var även ovanligt varm i Stockholm. SVT har pratat med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker – som tycker förändringen i naturen är jobbig att se.

Didrik Vanhoenacker förutspår att höstens karaktäristiska rödorange träd kommer bli allt ovanligare en tid framöver – men på längre sikt kommer naturen att anpassa sig. Träd som trivs bättre på sydligare breddgrader kommer hitta sin hemvist längre norrut.

Andra som plockat upp inslaget är Marcus Oscarsson – Senaste nytt från Sverige och världen Länk till annan webbplats. och Morgon i P4 Örebro Länk till annan webbplats., och podcasten Nyhetsshowen.

Länsstyrelsen vill riva damm som staten byggde

Förra året, i augusti, kunde vi berätta om en sjö, eller snarare en damm som <försvann i Västra Å, nära Åsbro, skriver SydNärkenytt Länk till annan webbplats.. Det var de stora regnmängderna som till sist blev för mycket för dammen, vars vall underminerades. Markägaren, Joakim Närkeby har sedan reparerat dammvallen. Men jobbet hann bara bli färdigt när Länsstyrelsen krävde att dammen måste rivas. Myndigheten hävdar att den är olaglig.

Dammen vid Västra Å befanns vara leklokal för vanlig padda som är fridlyst i hela landet enligt artskyddsförordningen. Enligt Naturhistoriska riksmuseet är paddan känslig för mänsklig påverkan som omfattade skogsdikning och borttagande av lekvatten. Paddan återvänder nämligen varje vår till det lekvatten där den en gång föddes, för att kunna reproduceras. Naturhistoriska riksmuseet avslutar med meningen ”Lokala populationer går under om ett lekvattnen försvinner.”