Innehåll på sidan
- Efter tolv år – Östersjötumlaren ska kartläggas igen
- Nordiskt samarbete för att stärka de naturhistoriska museernas verksamhet
- DNA - en snabb genväg till artlistor
- Sista striden om rymdstenen utanför Enköping – Högsta domstolen prövar målet
- Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret
- Påkörd utter har påträffats i Haparanda
- Ovanlig syn i centrum – uttrar vid Stadshuset
- Isabella fångade mycket sällsynt härfågel på film
- Experten om mystiska djuret: ”De är goda simmare”
- Museet omnämns:
Efter tolv år – Östersjötumlaren ska kartläggas igen
Reportage från tumlarbåten på plats i Oskarshamn.
Senast de räknades var för tolv år sedan. Då bestod populationen av endast 500 individer, skriver Oskarshamns lokaltidning Barometern. Just nu pågår återigen en inventering av den hotade Östersjötumlaren och Oskarshamn är då hemmahamn för Naturhistoriska riksmuseets forskarfartyg.
Läs det fina reportaget här.
Nordiskt samarbete för att stärka de naturhistoriska museernas verksamhet
Studier i Sverige, Island och USA visar att museer ligger i topp vad det gäller medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. De naturhistoriska museerna har en nyckelroll som säker kunskapskälla och som resurs för folkbildning och forskning. Men verksamheterna i Norden står inför utmaningar med utrymmesbrist, krisberedskap och resurser för digitalisering. Nu diskuteras samarbetsmöjligheter över nationsgränserna som en väg framåt.
Läs museets pressinformation här:
DNA - en snabb genväg till artlistor
Nu går det att snabbt få ut artlistor ur ett prov med tusentals insekter utan att förstöra själva insekterna, berättar Sveriges Radio Naturmorgon.
-Vi har allvarligt underskattat antalet insektsarter i Sverige, berättar Fredrik Ronquist, professor i entomologi på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm.
På station Linné på Öland sker en del av arbetet, och här förvaras insektsprover från malaise-fällor i Sverige och på Madagaskar.
Sista striden om rymdstenen utanför Enköping – Högsta domstolen prövar målet
Nu tar Högsta domstolen upp fallet med den 14 kilo tunga meteorit som i november 2020 föll ned på en fastighet utanför Enköping. Nyheten har bevakats av flertalet media.
Meteoriten hittades någon månad efter nedslaget av två geologer som lämnade in den till Naturhistoriska riksmuseet, där den just nu förvaras bakom lyckta dörrar.
Uppsala tingsrätt Uppsala slog fast att meteoriten inte blivit en del av fastigheten utan istället skulle betraktas som lös egendom utan ägare. Den hade därför tillfallit geologerna som hittat den. Beslutet överklagades och Hovrätten dömde nu istället till markägarens fördel. Även den domen överklagades, nu av upphittarna.
Nu tar alltså Högsta domstolen upp fallet för att göra en slutgiltig bedömning. Fallet är unikt i svensk rättshistoria och lagstiftningen gav inte någon tydlig vägledning på förhand. Man får inte ta sten från annans mark, enligt brottsbalken, men för fornfynd finns det särlagstiftning. Meteoriter nämns inte över huvud taget.
SVT Uppsala, Dagens Juridik, Svenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad, GöteborgsPosten, Aftonbladet m.fl.
Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret
Ni som missade höstreportaget med Didrik den gångna veckan får här en ny chans att följa med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow.
Påkörd utter har påträffats i Haparanda
Natten till lördag fick polisen uppgift om att en påkörd utter har påträffats på en väg i Haparanda kommun.Polisens kommunikatör uppger att de inte vet när uttern har blivit påkörd. Hon vill inte heller uppge på vilken väg djuret har hittats, då hon i skrivande stund inte vet om uttern har hunnits hämtats upp. Detta skriver hb-webben.
Döda djur som tillhör statens vilt, vilket uttern gör, ska anmälas eller lämnas in till Polisen, som också ansvarar för transport av kroppen till SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, eller Naturhistoriska Riksmuseet. Statens vilt är vissa däggdjur och fåglar som har ett särskilt högt naturvärde. Några arter som ingår i statens vilt är björn, varg, örn, falk och utter.
Ovanlig syn i centrum – uttrar vid Stadshuset
Ängelholmsbon Annika Johansson fick oväntat sällskap när hon cyklade genom centrala Ängelholm: två uttrar på simtur i Rönne å, skriver LandskronaPosten och Helsingborgs Dagblad.
Isabella fångade mycket sällsynt härfågel på film
Den ovanliga arten härfågel vandrade omkring nedanför Kvisthamrabacken i Norrtälje i förra helgen, skriver Norrtälje Tidning. Isabella Lipski, som bor i området, fångade den på film.
– Man är lyckligt lottad om man ser en, säger biologen Didrik Vanhoenacker.
Experten om mystiska djuret: ”De är goda simmare”
Vid 14-tiden i lördags upptäckte Oliver Johnson ett djur som simmade i Mälaren vid Jordmarken, Borgåsund, skriver Vlt. Han trodde själv att det kunde vara en björn. Ludvig Palmheden, förste assistent, miljöanalys- och forskning, på Naturhistoriska riksmuseet har tillsammans med kollegor tittat på filmen ett par gånger. Han misstänker att det var ett vildsvin i vattnet. – Det är alltid svårt att fastställa till hundra procent…”
Museet omnämns:
Algpodden
Museet nämns i Algpodden och att bara drygt 40 procent av museets alg-samlingar är registrerade. Goda möjligheter till arbete, konstaterar man i podden.
Därför ska du dela gräsklipparen med grannen
Magnus Boström, vetenskapskrönikör i tidningen Smålänningen får avsluta veckans Museet i media med del av sin krönika:
Tänk vad mycket det är vi delar på! Luften vi andas, rören under gatan, vägarna vi färdas på, badstränderna, parkerna, fikarummen, de offentliga tjänsterna. Vi kan dela drömmar och livsprojekt. Ägna en stund åt att fundera över institutioner och infrastruktur som allemansrätten, biblioteken, järnvägsnätet, den öppna vetenskapen, Instagram, tvättstugan, kulturarvet och det Naturhistoriska riksmuseet som man kan ta sig till genom att åka röda linjen från Stockholms centralstation.
Tänk sedan vad mycket vi inte delar. Bilen, gräsklipparen, kostymen, fritidsbåten, trumsetet, soffan, cykeln, leksakerna, trädgården – hur skulle det vara om grannen plötsligt dök upp och slappade en stund i din hängmatta under din björk i din trädgård. Vad är det som hindrar oss från att dela mer?